Maria Rosander är regional samordnare för trafikbrott i Uppsala.
Från 2019 till 2020 ökade andelen rattfylleribrott under påverkan av narkotika med 15 procent, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Samtidigt blir de som grips med alkohol i blodet färre. Tittar man på Brås siffror angående rattfylleribrott över lag, går det att se en sjunkande trend från 2011 till 2018. Sedan dess stiger det sakta igen.
Polisen i region Mitt har under en period av 10 år skapat vägbrottsgrupper som jobbar tajt och sammansvetsat. En av dem som arbetat i vägbrottsenheten i Uppsala län är Maria Rosander. Hon har precis fått nya arbetsuppgifter och fungerar nu som region Mitts samordnare för trafik och ska jobba med att utveckla och analysera trafikarbetet i regionen.
– Vi ser en markant ökning av drograttfylleribrott. Jag tror att det beror på att yngre människor har en mer tolerant inställning till narkotika i dag och att droger är mer lättillgängliga. Sedan har vi en grupp individer som kommit till Sverige från andra länder, vars syn på droger och bilkörning krockar med den svenska lagstiftningen, säger hon.
Vägbrottsgruppen i Uppsala tog 327 misstänkta drograttfyllerister 2020, jämfört med 219 året innan. En ökning med nästan 50 procent. Allt kan dock inte bara förklaras med att fler tar droger. Vägbrottsenheten kämpade bland annat med viss personalbrist 2019, vilket sannolikt gav utslag i lagföringsstatistiken. Samtidigt har polisen inte kunnat göra rutinmässiga kontroller av nykterheten under pandemin.
Gruppens arbete fyller en viktig funktion för polisens helhetsarbete.
– Vägbrotten är så mycket mer än rattfyllor och olovlig körning. På vägarna hittar vi ingångar till annan brottslighet. För busarna är av naturen lata, de åker inte buss, säger Maria Rosander.
– Dessutom innebär arbetssättet synlighet på vägarna, det påverkar trafiksäkerheten positivt och är både trygghetsskapande och brottsförebyggande. Det här fungerar överallt och jag vill implementera det bland alla poliser ute på fältet.
MALMÖ 2020-09-21
Varningspyramid utplacerad då räddningstjänsten är på plats vid en trafikolycka på Limhamnsvägen i Malmö.
Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090
I Uppsala län är man dessutom vägledande i detta. De poliser som arbetar med vägbrott har uppdagat mer än en härva av drogförsäljning, vapensmuggling och stöldräder. Arbetsmetoden startade som ett pilotprojekt 2011 och har under årens lopp permanentats och effektiviserats i hela regionen.
Vad gör er så speciella?
– Det handlar om att våga vara nyfiken. Att ständigt jaga efter avvikande beteenden och se när mönstret inte passar. Har den stoppade mannen lagförts tidigare? Verkar han nervös, speedad, slö? Hittar han ursäkter för att slippa lämna urinprov? Är bilen smutsig? Allt sammantaget gör en polis misstänksam. Vi som jobbar med detta kommer långt genom att lita på vår magkänsla, säger Maria Rosander.
För polisen räcker det med att två av varandra oberoende faktorer som med viss styrka pekar i samma riktning för att man ska kunna fatta ett beslut om misstanke om drograttfylleri.
Andelen som kör bil med droger i kroppen ökar markant. Risken för att orsaka svåra olyckor ökar förstås lika mycket.
De som åker dit för första gången eller som man misstänker har ett missbruksproblem kan man erbjuda stöd från beroendevården, via SMADIT. Det står för Samverkan mot alkohol och droger i trafiken och är ett samarbete mellan olika samhällsaktörer som polis, kommun och region.
Maria Rosander hoppas att polisen snart kan satsa mer aktivt på fler blåskontroller och ser gärna en större regional insats mot rattfylleri till hösten om pandemin tillåter det.