Verksamheten har fördubblats sedan chefen Magnus Appelberg kom till Kustlaboratoriet 2001. Från 13 anställda då, till 28 i dag, varav en dryg tredjedel är forskare med doktorsexamen. Genom den utökade verksamheten har Kustlaboratoriet bidragit till inflyttningen på orten.- Vi tar upp nästan halva dagis. Det är väl en tio femton barn på sju familjer, säger Magnus Appelberg.
Men Magnus Appelberg berättar att det inte finns planer på att expandera ytterligare. Skälet till flytten till den gamla skolan 2004 var trångboddhet. Han menar att det inte är aktuellt att röra sig från de här lokalerna. Visserligen söker Kustlaboratoriet just nu två tjänster och nästa år kommer man att utlysa två så kallade post doc-tjänster på ett till två år.
- Vi är inte ute efter att utöka permanent. Det blir en naturlig rotation på folk i och med att vi har de här post doc-tjänsterna, som forskarna har direkt efter att ha tagit sin doktorsexamen. Det innebär att vi får in nytt blod och nya idéer.
Magnus Appelberg berättar också att det kommer många studenter som vill göra sina examens arbeten och plus att en hel del kommer för att gå fältkurser på vårarna.
- Men att det går bra beror inte på mig, säger han och skrattar.
Magnus Appelberg menar i stället att det beror på miljöfokuset på Östersjön och havsmiljösatsningen från regeringen. Och att de haft tur:
- Vi har haft flyt och helt enkelt fått ihop en bra grupp människor. Forskare, biologer, assistenter och fältarbetare. Det är ett positivt gäng.
Den viktigaste verksamheten på kustlaboratoriet har den senaste tiden varit insamlandet och analys av data om fiskbestånden, ekosystemansatsen, som innebär att man ska titta på fisken i förhållande till hur miljön ser ut.
De stora sysselsättningarna är kustlaboratoriets käpphästar, som de har i uppdrag från regeringen. Det är exempelvis införandet av fiskfredningsområden, inventering av utsjöbankar, som till exempel Norra Midsjöbanken.
Sedan några år tillbaka undersöks också strömmar i Bottenhavet. Kustlaboratoriets internationella samarbete har också expanderat kraftigt de senaste tre fyra åren.
Just nu pågår samarbeten inom det internationella havsforskningsrådet ICES och inom Helsingforskommissionen. Det finns också samarbeten med Östersjöns motsvarande institut. Dessutom samarbetar man med ett antal utländska forskare.
- Sedan har vi börjat engagera oss i sportfisket, alltså handredskapsfisket, vilket vi inte gjort tidigare, säger Magnus Appelberg.Han berättar också om att Kustlaboratoriet i dag dessutom deltar i ett projekt för att se om man kan få tillbaka fiskarter som torsk, abborre och gädda i Östersjön, genom att reducera skarpsillen lokalt.
- Vi tror att just skarpsillen bidrar till att de här arterna har det svårt. Hur vet vi inte i dag, men vi hoppas kunna ta reda på det, säger Magnus Appelberg.
Över hälften av forskarna på Kustlaboratoriet i Öregrund är kvinnor.
En av dem är Martina Blass som står nere i ett källarlabb och åldersanalyserar och könsbestämmer fisk för att kontrollera beståndet. Till sin hjälp har hon praoeleven Amanda Sunnerholm från Marina läroverket i Stocksund. Hon står med gummihandskar och förkläde och mäter längden på strömmingar. 176! ropar Amanda.
Martina sitter bredvid och fyller i protokoll. Hon berättar att hon har flyttat till trakten för fyra och ett halvt år sedan.
Nu håller hon tillsammans med sin man på att bygga ett lösvirkeshus åt familjen på Raggarön.
- Vi trivs jättebra! Och det är fantastiskt för barnen med den fina miljön där ute.Många av medarbetarna på Kustlaboratoriet är inflyttade. Men det finns förstås andra lösningar än att bygga sig ett hus om man vill bo nära sin arbetsplats.
I ett labb ett par våningsplan upp i den gamla skolan, sitter Susanne Govella, som har en kortare projektanställning och tittar på ryggradslösa djur under lupp. Hon veckopendlar från Uttran söder om Stockholm och har valt att bo på vandrarhemmet Epokgården i Öregrund under veckorna.
- Det funkar bra. Jag trivs här och jag umgås mycket med kollegerna på kvällarna, säger Susanne Govella och kikar lite i luppen hon har framför sig på bordet:
- Kanske är det lite tomt här ute, men det kompenseras av att det är så vackert.