Färre nior får godkänt

Betygsresultatet bekymrar skolchefen Hans Oscarsson.
– Det är väldigt illa att det går kräftgång på resultaten. Vi vet inte ännu vad det försämrade resultatet beror på. Varje rektor ska nu göra en kvalitetsrapport kring hur året har sett ut och sedan får vi titta på detta tillsammans.
Hans Oscarsson menar vidare att man behöver arbeta övergripande med att tydliggöra uppdragen i skolan. 
– Vi behöver en undervisning som bättre svarar mot elevernas behov. Rektorernas pedagogiska ledarskap behöver utvecklas, de ska vara med i klassrummet, se vad som behöver göras och tydligt kommunicera mål och uppdrag med lärarna.

Barn- och utbildningsnämndens preliminära budget inför 2013 höjs med 1,5 procent, vilket inte kommer att kunna täcka framtida löneökningar. Hans Oscarsson räknar upp ett antal satsningar som ska göras på kommunens skolor för att förbättra betygsnivån. 
– Vi fortsätter att kompetensutveckla lärare med Lärarlyftet, vilket vi har fått mer kommunala medel till. Vi har också fått medel till att omorganisera verksamheten med specialpedagoger så att varje ort ska få tillgång till ytterligare en eller två specialpedagoger.
I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för mandatperioden 2013–2016 finns ett delmål: 85 procent av niondeklassarna ska ha godkänt i alla ämnen. Nämndens ordförande Roger Lamell (S) ser ljust på framtiden:
– Jag förväntar mig att vi ska kunna uppfylla siffran, annars hade vi inte satt det målet. Kvalitet är något man skapar, om man förväntas klara något så gör man det. Det behövs tydligare förväntningar på såväl lärare och elever.

Frösåkersskolan i Östhammar representerar inte den genomsnittligt låga betygsnivån i kommunen. Av niondeklassarna som gick ut i våras hade 75 procent godkänt i alla ämnen. 90 procent av dem var behöriga till gymnasiet, vilket är en förbättring sedan året innan.
Anledningen till det positiva resultatet förklarar rektorn Per Rostgaard Evald så här:
– Det beror på mycket, men kanske främst på att lärarna har jobbat mer medvetet med läromedel som bättre överensstämmer med målen, framför allt i ämnet matematik.
Per Rostgaard Evald menar att den främsta anledningen till kommunens sjunkande betygsnivå är den höga elevfrånvaron. För några år sedan anställde Frösåkersskolan och övriga högstadieskolor i kommunen en varsin elevcoach för att få bukt med problemet.
– Att ha en elevcoach har förbättrat närvaron hos eleverna på vår skola. Men det kan bli ännu bättre, för frånvaron är fortfarande hög, säger han.

Mattias Mattsson är elevcoach på Frösåkersskolan. Han jobbar med frågor som rör elevernas välbefinnande, vilket bland annat innebär att stötta eleverna till att gå på sina lektioner.
– Min uppgift är att se de elever som inte går på lektionerna och att ta reda på varför. Det handlar sällan om att de tycker att skolan är tråkig, utan om att de mår dåligt. Då är det viktigt att någon uppmärksammar problemet och agerar, säger han.
När UNT besöker Frösåkersskolan har klass 9C matematik med läraren Sofia Wahlberg som precis har haft en genomgång. Eleverna Sebastian Persson och Julia Berg berättar att de brukar gå på alla lektioner, men deras inställning till betygen ser ändå olika ut.
– Jag bara gör, man behöver inte ha så jättebra betyg för det är lätt att komma in på gymnasiet ändå, säger Sebastian Persson.
– Det är klart att man försöker göra sitt bästa för att få höga betyg, även om det är lätt att komma in på gymnasiet, säger Julia Berg.

Läraren Sofia Wahlberg är bekymrad över att många elever har attityden att betygen inte är viktiga.
– Det svåraste jobbet för oss lärare är att få eleverna att tänka framåt och inse att det är viktigt med bra betyg för att klara av nivån på gymnasiet, säger hon.