Färre lärare i Östhammar än på andra orter
Tjänstemännen i Östhammars rektorsområde menar att man kan tvingas bryta mot skollagen när besparingarna genomförs till hösten. De hävdar också att lärartätheten blir mindre i Östhammar än i resten av kommunen. Det framkom vid mötet i missionskyrkan på onsdagskvällen.
Missionskyrkan i Östhammar fylldes till sista plats när engagerade föräldrar kom för att höra politikerna förklara varför det måste sparas på deras barns skolgång.
Foto: Eva Nevelius
Rektorn för Östhammarsområdet Siw Mostafa Hanko och BeO Bjurstig, ansvarig för ekonomi och planering, förklarade att de inte visste hur illa det var ställt förrän de fick besked om sin tilldelning i slutet av februari.
- Vi svarade med en konsekvensanalys där vi visade att det skulle bli väldigt stora klasser. Vi hoppades få en förståelse för hur det skulle slå. Och vi trodde att politikerna skulle se att det här går inte.
Lika för alla
Men förståelsen saknades. Politikerna hävdar att andra rektorsområden lyckats hålla sina ramar och menar att även Östhammar borde klara av detta.
- Det är lika för alla. Vi kan inte trolla fram mer pengar och det är olyckligt om man sitter och väntar på pengar som inte finns, sade ordförande i barn- och utbildningsnämnden Desirée Mattsson (s).
Lärartätheten kommer dock att bli låg till hösten. Snittet för hela kommunen blir 7,3 lärare per 100 elever. Och i Östhammars rektorsområde handlar det om 6,7 - 6,9 lärare per 100 elever.
- Bara sex kommuner i Sverige hade lägre lärartäthet än så 2004 och bland jämförbara kommuner är det ingen som ligger på den nivån. Vi är sämst i klassen och det är därför som det här har väckt så starka känslor, sade BeO Bjurstig.
Varför just Östhammars rektorsområde får en lägre lärartäthet än andra områden i kommunen, trots att skolchef och politiker hävdar att de fått samma tilldelning förblev en obesvarad fråga.
Finns utvägar
Däremot framgick det tydligt att de ansvariga tjänstemännen var djupt olyckliga över den situation som uppstått. BeO Bjurstig menade att det till och med blir svårt att uppfylla lagstadgade krav på stöd till barn med särskilda behov.
Och Siw Mostafa Hanko exemplifierade hur det kommer att se ut:
- Det blir stora klasser, inga inköp av läromedel och ingen utbildning av personalen.
I det läget undrade en av föräldrarna hur långt det ska behöva gå innan politikerna är villiga att skjuta till mer resurser. Då veknade fullmäktiges ordförande Barbro Andersson Öhrn (s) något.
- Skulle det vara så drastiskt att barnens utbildning är hotad, som ni uttrycker det, så får man väl ta en ny diskussion. Som sista utväg kan man ju alltid höja skatten.
Desirée Mattson (s) lovade också att åter ta upp frågan till diskussion på nästa beredningsutskott i nämnden.
- Vi är inte likgiltiga, det är inte därför vi sitter här. Vi vill också att det ska vara en bra skola för barnen.
Så jobbar vi med nyheter