Fängslad av fyrar
2006 blev Fredrik Abrahamsson av en slump en av arrendatorerna till kaféet vid Djurstens fyrplats. Sedan dess har han fått höra många fyrhistorier, blivit medlem i Svenska fyrsällskapet, flyttat till Gräsö och nu även låtit trycka upp en egen liten skrift: Öregrund och fyrarna.
Fredrik Abrahamsson som arrenderar kaféet vid Djurstens fyr har skrivit en bok kallad Öregrund och fyrarna.
Foto: Eva Nevelius
Att fyrarna spelat en stor roll för staden råder det knappast någon tvekan om.
- Men den här boken är nog lite unik. Det finns många böcker om Öregrund och det finns många böcker om fyrar. Men en bok om Öregrund och fyrarna tror jag inte det har funnits förrän nu, säger Fredrik Abrahamsson och stryker med handen över omslaget till boken som kom från tryckeriet i veckan.
Som arrendator av kaféet i fyrmästargården är det Djursten som ligger varmast om hjärtat. Inte svårt att förstå när fyrplatsen badar i ljus från solen som reflekteras i den bländande vita snön. Några av de närmaste grannarna Birgitta Österblom och Göte Andersson har kommit förbi på en kopp kaffe. De minns tider när fyren var oumbärlig för sjöfarten och mistluren tjöt när tjockan lagt sig över Grepen.
- Den lät fruktansvärt. En gång hörde vi den hela vägen till Österbybruk, berättar Göte Andersson.
Det är genom möten och samtal, och genom att gå igenom bland annat gamla tidningsklipp som Fredrik Abrahamsson fått stoff till den skrift han nu låtit trycka upp.
- Jag visste ingenting om fyrar när jag kom hit. Men under de här åren har jag kommit i kontakt med många som kan berätta historier runt fyrarna. Det man sysslar med blir man intresserad av och till sist märkte jag att jag kunde en hel del.
Men några anspråk på att stapla fakta eller historiska årtal har han inte haft. Han har inte heller valt att fördjupa sig i tekniken.
- Jag är mest intresserad av människorna som bott och verkat på en sådan här fyrplats, hur deras vardag har sett ut.
Fyrintresset delar han med många och han tycker sig märka att det ökar.
- Allt som har med hav och kust att göra är speciellt. Alla fyrar är dessutom unika. Precis som människor är de olika till utseendet. Djursten är kort och knubbig medan Örskär är lång, smal och kantig till exempel, säger Fredrik Abrahamsson.
Sist i boken har han bifogat en fyrkrönika han skrev inför Internationella fyrdagen 2008. "En släckt fyr är som en människa utan själ", lyder rubriken.
Men Djurstens fyr lyser än, även om fyrljuset bytts ut mot en mindre lykta. Och några planer på att släcka den känner i varje fall inte Fredrik Abrahamsson till.
- Det är klart att fyrarna egentligen inte behövs när det finns gps och fina sjökort. Fartygen klarar sig ändå. Men det skulle också vara oerhört synd om de släcktes. Om tornen bara är tomma blåser det livet ur fyren.
Så jobbar vi med nyheter