Under våren har drygt tio Lex Sarah-anmälningar gjorts av anställd personal inom förvaltningen. I de flesta fall har socialnämndens arbetsutskott beslutat att inte göra en anmälan till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Bland annat gäller det fallet som rör placeringen av en ung person i ett familjehem där en person haft ett kriminellt förflutet. Kerstin Björck Jansson:
– Det viktigaste är att man ser till ungdomens bästa, att den här individen får rätt vård och omsorg.
Rutinerna ska ha förtydligats efter det inträffade och en genomlysning av samtliga barn- och ungdomsplaceringar har också genomförts. Sannolikheten för att något liknande inträffar igen bedöms som liten.
– De som vi köpte tjänsten av har inte meddelat oss och det är väldigt tråkigt. Men verksamheten tog tag i det här direkt.
Det nämns i Lex Sarah-utredningen som en allvarlig händelse. Borde det inte ha gått till IVO?
– Nej, den här ungdomen har ju fått byta boendeplats och inte heller farit illa. Det hade kunnat gå värre och då skulle vi ha anmält till IVO.
Det är många Lex Sarah-anmälningar som inte behöver gå vidare till IVO, säger Kerstin Björck Jansson som ändå menar att det är positivt att personalen anmäler missförhållanden.
– Vi ser väldigt allvarligt på redovisade Lex Sarah-anmälningar. Det kan vara handlingar där man tycker att vår värdegrund inte har följts, eller att det skett egna misstag. Våra rutiner ska följas och människor ska inte bli utsatta för något. Det är en förtroendefråga.