Lars Molin spelade in "Badjävlar" i Långalma.
På Söderödagen brukar motorburen ungdom ställa ut sina bilar vid bygdegården.
– Nästa steg är att utöka den verksamheten och göra Söderögården till en motorgård för dessa ungdomar så att de kan hänga här medan vi äldre fixar med fika inne i huset, säger Anders Westerberg, som är avgående ordförande i föreningen.
Miljön är slående vid Söderögården i Långalma med kohagar, bondgårdar, vacker natur och Östersjön ett stenkast bort.
Det lilla samhället som ligger i ett vägskäl mitt i mellan Öregrund och Östhammar blev känt när filmskaparen Lars Molin spelade in filmen "Badjävlar" där på 1970-talet.
Under inspelningen av "Badjävlar" var Söderögården ett nav.
– Här höll Lars Molin och inspelningsteamet till mellan inspelningar och planerade olika scener samt åt mat, berättar Margaretha Mattsson, vice ordförande i den bygdegårdsförening som äger och driver Söderögården.
I den klassiska bygdegården har även Knut Knutsson haft sin "Antikrundan" och så har Little Gerhard varit där och spelat.
På 1970-talet när "Badjävlar" spelades in var det full fart med drygt 300 medlemmar i föreningen. En berömd scen spelades in vid mjölkpallen i samhället.
Mjölkpallen i Långalma där delar av Lars Molins film "Badjävlar" spelades in.
– I dag är det annorlunda. Vi har inte mer än trettio medlemmar och på årsmötet var det så få att vi inte ens fick ihop en styrelse, säger Anders Westerberg, avgående ordförande i föreningen.
Söderögårdens öde är oklart. Hittar inte föreningen som driver gården nya intäkter är risken stor att gården säljs.
Margaretha Mattsson beskriver en nedåtgående spiral.
– I dag har vi aktiviteter en gång varannan månad och så har vi Söderödagen en dag i juli varje år. Det är vad vi i vår lilla styrelse mäktar med att dra runt. För att orka mera behövs fler medlemmar som engagerar sig, säger Margareta Mattsson.
Margaretha Mattsson och Anders Westerberg beskriver det som ett krisläge för verksamheten och gårdens överlevnad.
– Som det är i dag har vi tur att vi har en lägenhet på Söderögården som vi hyr ut. Den ger 50 000 kronor om året som vi betalar elen på gården med. Hittar vi inte långsiktiga lösningar är en försäljning av gården den enda utvägen, förklarar Anders Westerberg.
Men är inte det här verkligheten för många bygdegårdar i dag?
– Jo, du har rätt. Vi är många som är vithåriga och gamla och som varit med länge. Det krävs nytt blod nu.
Söderögården kan bli en mötesplats för ungdomar med EPA-traktorer.
"De kan vara en förutsättning för överlevnaden på gården", säger Anders Westerberg, gårdens ordförande.
En annan framtidsväg utöver epa-ungdomar kan vara bordtennis. Tre bordtennisbord finns redan på plats i lokalerna.
– Det har funnits bordtennisverksamhet runt Östhammar förut. Nu är det nedlagt. Här står vi med en stor lokal där man får in tre eller fyra bordtennisbord. Från Östhammar är det en mil, finns intresset kan vi ställa upp med en buss från Östhammar om någon annan sköter bordtennisträningen.
Jenny Dahlerus är kommunikationsansvarig på Bygdegårdarnas riksförbund som organiserar 1 470 bygdegårdsföreningar i landet.
– Samverkan är den enda lösningen om de ska överleva. Då kan bordtennis eller EPA-traktorer vara alternativ, säger hon.
Kenneth Lundmark är förbundschef hos Bygdegårdarnas riksförbund.
Landets bygdegårdar anordnar tillsammans i dag cirka 45 000 arrangemang årligen.
– År 2019, som var sista året innan pandemin var samma siffra 36 000 arrangemang. Utifrån detta ser det bra ut, säger Kenneth Lundmark, förbundschef hos Bygdegårdarnas riksförbund.
Men han konstaterar också att det finns bygdegårdar som den i Långalma som har det tufft.
Anders Westerberg (ordförande) och Margareta Mattson (vice ordförande) sitter i styrelsen för bygdegårdsföreningen som äger Söderögården. De tror bordtennis är framtiden för gården.