Zappe hade fått upp ett litet hål i hundgården och lyckats ta sig ut därifrån när familjen inte var hemma.
– Jag vill inte ge upp hoppet, men det börjar kännas tungt, säger Elin Runarsson.
Hon har haft den svarta hanhunden Zappe sedan han var ett och ett halvt år gammal. Idag är han nio år, och bor tillsammans med Elin och hennes familj i Norrskedika, Östhammar. Det var därifrån han försvann under torsdagen.
– Vi skulle vara borta på dagen, och när jag kom hem hade han tagit sig ut ur hundgården. Han hade fått upp ett hål i nätet och tagit sig ut, berättar hon.
Sedan Zappe försvann har familjen letat efter honom på alla platser de kan komma på.
– Vi har sökt i närområdena, inom den närmsta milen. På grusvägar ut mot Gimo, Österbybruk, Valö och i de större skogarna där. Vi har varit ute mycket på kvällar och nätter eftersom det hörs bättre då.
Vart tror du han kan finnas nu?
– Ja, om jag bara visste. Jag har ingen aning. Han är van att röra sig i skogen och har försvunnit långa sträckor under jakt tidigare. Han brukar köra in i kaklet, så han är inte den som lägger sig under första bästa träd och vilar.
Hunden Zero är Zappes kullbror. "De ser precis likadana ut, förutom att Zero är lite mer rund om magen"; säger Elin Runarsson.
Elin har blicken sänkt och pillar lite på sin sko medan vi pratar. Hennes röst är sorgsen och kroppsspråket utstrålar uppgivenhet. Även om hon hoppas att Zappe ska komma hem stiger oron ju längre tiden går.
– Det känns väl som att oddsen blir sämre. Jag vill tro att han finns där, men absolut kommer tankarna nu när det gått ett tag. Det är klart att hoppet sjunker, säger hon och fortsätter:
– Han är jätteförtjust i att jaga vildsvin och har fått flera skador genom åren. Han är ganska vass på vildsvin och skiljer inte mellan 10 kg och 110 kg grisar. Så nu när det gått ganska lång tid och ingen har sett honom så är jag skraj att han träffat på ett vildsvin och att det inte blivit till hans fördel.
"Jag är rädd att han blivit skadad och inte kan förflytta sig. Han kanske är påverkad av värmen och om han har svårt att få tag på mat och vatten kanske han har svårare att hitta hem."
Mitt i all oro är Elin Runarsson tacksam för det stora stöd hon fått från omgivningen.
– Det är jättemånga som hjälpt till. Jag är väldigt tacksam och positivt överraskad. Det är jättemånga som delat inlägg på sociala medier, eller som hört av sig, hjälpt till och letat eller stått ute och lyssnat. Det är jättefint.
Elin Runarsson vädjar till allmänheten om att hålla ögon och öron öppna efter den försvunna Zappe.
– Om någon skulle märka någonting, hör av er och försök locka på honom. Han är en jättego hund.