För en tid sedan kom barn- och utbildningsnämnden i Östhammars kommun med förslaget att bygga ut Frösåkersskolan i Östhammar, så att den i stället för att vara en 7–9-skola blir en skola för årskurserna 4–9.
Från förslag till beslut är vägen lång, men blir det så kommer Kristinelundskolan och Edsskolan i Östhammar att omvandlas till F–3-skolor och bygdeskolorna i Snesslinge och på Gräsö att läggas ner.
När UNT besöker Snesslinge skola är det rast för de 29 eleverna. De klättrar i klätterställningen, gungar på slänggungan och tar varandras mössor för att kasta mellan sig.
– Vi brukar också leka häst och så är det kul att leka Minecraft. Det är ju egentligen ett dataspel, men vi leker att några är människor och några är zombies och så jagar vi varann, säger Mina Falk.
Hon går i tvåtreans årskurs tre och eftersom Snesslinge skola är en F–3-skola kommer hon efter sommarlovet att vara tvungen att åka till Edsskolan i Östhammar i stället.
– Jag skulle så gärna vilja gå kvar, skolan är så mysig och alla är vänner med varann. På Edsskolan är det så många elever, säger hon.
Klasskompisen Philip Karlsson håller med. Han kan inte komma på något som är dåligt med Snesslinge skola.
Det kan inte heller läraren Britt-Marie Eriksson. Hon har arbetat i Snesslinge sedan början av 1990-talet, först som förskollärare och efter utbildning som grundskollärare. Nu är hon lärare för F–1-klassen och hennes närmaste kolleger är Malin Edvardsson, lärare i 2–3:an, och Åse Raben-Olsson, som är fritidspedagog.
– Fast jag funderar kan jag inte komma på något som är dåligt. Tvärtom ser jag bara fördelar med att vara en liten skola. Vi är ett tätt sammansvetsat arbetslag, eleverna leker med varandra över åldersgränserna och vi har väldigt fina miljöer här, både inne och ute, säger hon.
När förslaget om nedläggning av skolan kommer på tal suckar Britt-Marie Eriksson. Det var ju inte så länge sedan de senaste i raden av bygdeskolor lades ner i kommunen. De i Morkarla och Film.
Och i samband med den förra skolutredningen tvingades ju också Snesslinge skola minska antalet årskurser, från att tidigare ha haft elever upp till och med årskurs fem, till att bara få ha dem upp till trean.
– Jag förstår inte vad man vinner på att lägga ner bygdeskolorna. En landsbygdskommun som Östhammar borde i stället värna om just landsbygden. Det räcker med nedläggningar nu, tycker jag.
Innan något definitivt beslut tas från politiskt håll ska ett flertal medborgardialoger hållas. Den första har faktiskt redan ägt rum, i torsdags kväll på Kristinelundskolan, och kommande veckor väntar liknande träffar på övriga berörda skolor.
Medborgardialogerna är till för att höra föräldrarnas synpunkter och med vid dem kommer ledamöter ur barn- och utbildningsnämnden samt ledande tjänstemän från barn- och utbildningsförvaltningen att vara.
– I stället för att tänka nedläggning borde politikerna tänka på den fina atmosfär vi har här och vilken trygghet vi kan ge eleverna, avslutar Britt-Marie Eriksson.