Elever provade slåtter på Rävsten

Att slå med lie och göra en hässja. Kan det vara något för ungdomar i dag? Jadå, svarar eleverna i klass 9C på Frösåkersskolan som själva fick testa på det ute på Rävsten.

Matilda Wiik svingar lien för första gången på slåtterängen.

Matilda Wiik svingar lien för första gången på slåtterängen.

Foto: Matti Pohjola

Östhammar2009-08-27 17:30
- Ja, nu funkar det! utropar Sara Forsberg när hon ändrar lietekniken lite grann på inrådan från en klasskompis som redan provat.

På torsdagen kom eleverna i klass 9C på Frösåkersskolan i Östhammar till Rävsten söder om Gräsö, för att lära sig hur slåttern gick till förr i tiden av lärarna Ninni Jansson och Anja Murén Gille på Natur- och teknikskolan.
Eleverna får lära sig gamla tekniker som har använts under många århundraden i kulturlandskapen, men som nu håller på att glömmas bort. Och bästa sättet att lära sig är som bekant att göra det själv. Därför får eleverna själva slå med lie, räfsa och göra hässjor som man torkar ängsgräset på.

Ängen de har att arbeta på är fagad, räfsad av andra elever från Frösåkersskolan i våras. Men nu är det alltså dags för slåtter. Det gäller att vara försiktig. Ninni och Anja går igenom teknik med eleverna innan de kan gå ut på ängen med liarna och räfsorna.

Väl ute på ängen går det bra. Lite trevande från början men det går att få till det med lite tålamod.
Liarna far över gräset som pendlar och efter kommer räfsorna och samlar ihop höet.
- Kul att slå med lie även om det är första gången. Farfar kom från Åland och slog där, så det sitter nog lite i generna, säger Oskar Örneholm när han låter lien susa över det knähöga gräset.

Matilda Wiik är också nybörjare på lie. Hon tycker att det är lite jobbigt för armarna men är ändå nöjd med resultatet.
- Det gick ganska bra, fast räfsa var nog lite lättare, säger hon.
Förutom själva slåttern får eleverna lära sig om vilka växter som finns på våra ängsmarker.
- Tänk på handen och blod säger Anja Murén Gille pedagogiskt, när hon håller fram en blodnäva som de skall lära sig namnet på.
Rölleka, gulmåra, hundäxing, gullviva och kärleksört. Eleverna testar kunskaperna i ett parti memory.

När höet är slaget skall eleverna lägga upp det på hässjan de gjort av fyra pålar och ståltråd som de dragit tvärsöver i några våningar.
- Det gäller att lägga det luftigt. Men ta det som rullar, så blir det inte så ostadigt, säger Malin Jacobsson, som jobbar åt arrendatorerna på Rävsten och bidrar med experthjälp.
Övning ger färdighet även i den här delen av arbetet och efter en stund går det galant. Hässjan står stolt på ängen precis som före de vita ensilagebollarnas tid. Och en bit av vår historia är bevarad ännu lite längre.
FAKTA

Natur och Teknikskolan finansieras av
Upplandsstiftelsen, Forsmarks Kraftgrupp och Östhammars kommun

Ön Rävsten ägs av Upplandsstiftelsen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!