I ett brev till kommunstyrelsen förklarar Hans Oscarsson situationen. Han påpekar att det totala antalet elever i gymnasieutbildning kommer att minska avsevärt de kommande åren. ”Idag har vi strax under 500 elever på Bruksgymnasiet och prognoserna pekar mot drygt 300 elever hösten 2014”.
Det borde betyda minskade kostnader för kommunen. Men så blir det inte, tvärtom förväntas kostnaderna öka. En anledning är att man tvingas betala för det stora antalet elever som väljer att läsa på andra skolor än Bruksgymnasiet.
– Vi brottas hela tiden med minskande elevunderlag och utifrån den bild som har framtonat de senaste åren ser vi att ungefär hälften av eleverna väljer andra gymnasieskolor, antingen fristående gymnasieskolor i den egna kommunen som Forsmarks skola och Wilhelm Haglund, eller gymnasieskolor i andra kommuner, säger Hans Oscarsson.
Prislappen för detta beräknas utefter den kostnad som kommunen skulle ha haft om eleverna gått i den kommunala gymnasieskolan. Och när kostnaderna där ökar, ökar också kostnaderna för de elever som läser på andra skolor, så kallade IKE-elever.
”Idag har vi ca 500 IKE-elever som kostar 54 mkr. Till 2014 prognostiserar vi 400 IKE-elever, men dessa 400 elever kan komma att bli upp till 10 mkr dyrare än våra nuvarande 500”, skriver Hans Oscarsson.
– Vi ser att det bär i väg åt fel håll och det här är en ekvation vi måste redovisa för politikerna. Ska vi ha fortsatt verksamhet på Bruksgymnasiet så måste den prioriteras. Vårt eget gymnasium kommer inte att kosta mer men vi har egentligen inte råd med dem som väljer att gå någon annanstans. Fast det måste vi ha enligt lagen.
Han tillägger att en möjlig åtgärd kan vara att se över lokalkostnaderna på Bruksgymnasiet och begränsa hyran. Men det innebär bara att kostnaderna istället vältras över på tekniska kontoret.
Försök att satsa på att få fler ungdomar att välja Bruksgymnasiet har hittills inte varit så framgångsrika.
– Det är svårt att locka eleverna kvar i det egna gymnasiet trots att en rad olika initiativ tagits som bland annat fler idrottsinriktningar och bärbara datorer som kostar en hel del.
Riskerar det här att äventyra Bruksgymnasiets framtid helt och hållet på sikt?
– Nej, det tror jag inte. Några sådana signaler har jag inte fått. Det handlar mer om hur det ska finansieras.
Hans Oscarssons brev kommer att behandlas på kommunstyrelsens arbetsutskott i nästa vecka.