Den fallande konjunkturen gör att bostadsbyggandet i Sverige tvärnitat, det gör i sin tur att träproducenter minskar sin tillverkning vilket leder till minskad tillgång på spillprodukter som ofta används för att tillverka biobränsle.
Bakgrunden till anmälan är de kraftiga prishöjningar som Nevel gjorde i fjol och som UNT rapporterat om tidigare.
Nevel, som har anläggningar i bland annat Östhammar, Österbybruk och Gimo, höjde sina priser med drygt 30 procent. För en normalstor villa innebär det en höjd totalkostnad på nästan 6 500 kronor per år. Men för kommunen och Östhammarshem innebar prishöjningen flera miljoner i höjda kostnader.
Nevel motiverade höjningen med att "energikrisen har ökat efterfrågan på inhemskt bränsle och priserna på de viktigaste bränslena för fjärrvärmeproduktion har stigit kraftigt".
– Vi tycker fortfarande att vi har argument för våra prishöjningar och välkomnar en prövning, säger Per Ander, försäljningschef på Nevel.
Nu anmäler alltså Östhammars kommun och Östhammarshem Nevel till Konkurrensverket och menar att bolaget bryter mot konkurrenslagen och förbudet mot missbruk av en dominerande ställning. Bakom anmälan står flera andra kommuner och kommunala bostadsbolag. Nu ska Konkurrensverket genomföra en inledande undersökning av Nevels prishöjningar.
Fjärrvärmebolagen har så kallat naturligt monopol, det vill säga ensamrätt på sina fjärrvärmenät, vilket gör att konsumenter inte kan välja distributör. Sedan 2022 har klagomålen på höga priser rasat in till Konkurrensverket. På måndagen meddelade myndigheten att man beslutat att inte fortsätta utreda om fjärrvärmebolagen Solör och Eon missbrukat sin ställning i två kommuner i södra Sverige. I de specifika fallen kunde man inte se att bolagens vinstmarginaler är väsentligt högre än jämförbara nät.
Vattenfall, som ansvarar för fjärrvärmen i Uppsala och Knivsta, höjde vid årsskiftet sina priser med i genomsnitt 17 procent för företag och bostadsrättsföreningar och 13 procent för villor.
Samtidigt konstaterar Konkurrensverket att bolag på just fjärrvärmemarknaden möter svag konkurrens vilket riskerar att leda till höga priser. "Det går därför inte att utesluta att fjärrmarknaden i stort kan kännetecknas av oskäliga priser" skriver Konkurrensverket i ett pressmeddelande.
"Fjärrvärmemarknadens karaktär av naturligt monopol och fjärrvärmeleverantörernas betydande marknadsmakt innebär stor risk för negativa effekter för konsumenterna" skriver Konkurrensverket.
Energiminister Ebba Busch (KD) har tidigare sagt att hon oroas av prishöjningarna. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Det uppdraget ska redovisas i början av 2025.