Försvaret använder sig av drönare själva, men försöker också ta fram system som ska stoppa och oskadliggöra små obemannade farkoster.
Forskningsledare Martin Hagström vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, försöker reda ut saken.
– Sådana här händelser vållar ofta stor uppståndelse, men frågan är hur farligt det är egentligen, säger han.
Det finns flera förklaringar till varför drönare flyger in i förbudszoner. Enligt FOI kan det vara en banal förklaring, som att någon är nyfiken och i ren okunskap skickar upp en drönare för att se hur det ser ut innanför skyddsstaketet. Det kan också vara för att visa hur enkelt det är att framkalla hotfulla situationer, i syfte att skapa debatt.
Men det går heller inte att utesluta att främmande makt ligger bakom händelsen.
Martin Hagström forskar på obemannade farkoster och autonoma vapensystem. Han kan konstatera att problemet med drönare som flyger in på säkerhetsklassat område blivit vanligare.
– Det ökar i takt med att fler människor skaffar drönare. Oftast handlar kränkningarna om att någon privatperson bryter mot tillträdesförbudet, antingen omedvetet eller medvetet. Det är givetvis ett problem, ett allvarligt brott i sig, men vilken skada det gör är inte lika självklart.
Martin Hagström menar att det enda man kan göra i nuläget är att spekulera, och det kan vara just det som är poängen för den som eventuellt samordnat en flygning in i flygförbudszonerna vid Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk.
– Hotet står oftast inte i proportion till uppmärksamheten det får. De bilder man kan ta vid en sådan flygning är inte så spännande. Det mesta kan du ju se redan på de flygbilder som finns tillgängliga, säger han.
Martin Hagström, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, menar att drönare som flyger in i flygförbudszoner kan vara ett test av försvarssystemet.
Efter fredagens drönarhändelse kom nya uppgifter om att fartyg med ukrainsk och rysk koppling rört sig märkligt i området. Bland annat ska fartyg ha cirklat ute på havet vid både Öland och Gräsö, samtidigt som polisen jagade drönaren vid Forsmark. Det här är uppgifter som lyfts av tidningen/sajten Ålands Sjöfart.
Är detta tillfälligheter eller ska man bli orolig?
– Det är naturligtvis massor av pusselbitar här, som kan läggas och bli ett obehagligt pussel. Varje händelse ska tas på allvar och utredas av polisen och försvarsmakten som gör helhetsanalysen här. Återigen spekulation, men syftet kan vara att testa försvars- eller analyssystem. Man kanske vill skrämmas, skapa oro, säger Martin Hagström.
Han tror att drönarflygningarna kommer att fortsätta. Det pågår ett arbete inom försvarsmakten med att öka beredskapen inför hoten. En drönare är lätt att skicka iväg, men ganska svår att stoppa.
Incidenter av den här typen kan också bli kostsamma, som när Gatwicks flygplats tvingades stänga i över ett dygn 2018 på grund av att drönare flög in i området upprepade gånger.
Det är lättare att skicka ut en än att skjuta ner den. Försvarsmakten testar nu olika sätt att möta drönarhotet.
Hur kan man stoppa en drönare då?
– Man kan störa kommunikationslänkarna eller skjuta ned den, men det bygger på att man har ett lokalt luftvärnssystem i beredskap, säger Martin Hagström.
Försvarsmakten testar just nu flera system som bygger på olika sätt att detektera och slå ut drönare.
Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för skydd mot drönare i Försvarsmakten, säger i en artikel på Försvarsmaktens hemsida att de kommersiella drönarna anses vara ett hot i fredstid, men också i gråzonen mellan fred och krig. "Därför är det viktigt att vi redan nu ytterligare höjer förmågan att även kunna slå ut mindre drönare."