Det visar forskare vid SLU, Institutionen för akvatiska resurser och kustvattenlaboratoriet i Öregrund, i en i vissa avseenden unik studie, som nyligen publicerats i den välrenommerade vetenskapstidskriften PLoS ONE.
– Om denna utveckling fortsätter så kommer djurlivet på Östersjöns kustnära bottnar att förlora sin marina karaktär och allt mer likna livet på botten av en insjö, säger forskaren Jens Olsson, som är huvudansvarig för studien.
Många tänker sig nog bottnen en bit ut till havs som något tämligen dött, men en närmare granskning visar att den formligen kryllar av liv. Varje kvadratmeter därnere kan ha hundratals, ibland tusentals små invånare i form av snäckor, musslor, maskar, små kräftdjur, mollusker, ja till och med larver till landlevande fjädermyggor.
I mer än 30 år har prover årligen tagits några kilometer från land på 16 till 24 meters djup på havsbotten utanför Forsmark i Norduppland och Kvädöfjärden i närheten av Valdemarsvik. Tack vare dem har forskarna fått en unik inblick i hur bottenlivet förändrats under de senaste årtiondena.
– Förändringarna är dramatiska. Bottendjur av marint ursprung som var mycket vanliga för 30 år sedan, till exempel vissa havsborstmaskar och små kräftdjur, har minskat drastiskt. Samtidigt har snäckor, musslor och andra djur som filtrerar ut sin föda från vattnet eller äter dött material på bottnarna blivit allt vanligare, säger Jens Olsson.
För att försöka förstå varför bottenlivet kunnat förändras så kraftigt på så kort tid har forskarna analyserat vilka andra miljöförändringar som skett under samma period. En faktor som sticker ut är klimatförändringar.
– Att vattnet blivit både sötare och varmare har gynnat vissa arter på bekostnad av andra. Det kan till exempel vara två viktiga förklaringsvariabler för att det förr så vanliga och för Östersjön unika lilla kräftdjuret vitmärlan varit nära att helt försvinna, säger Jens Olsson.
För många fiskarter ingår smådjur på havsbotten som en viktig del av födan. Hur påverkar förändringarna av bottenlivet fiskebeståndet?
– I vår studie var det så att förändringar av hur det lokala fiskesamhället föregick och kunde kopplas till de förändringar vi ser i bottenlivet. När en fiskart minskar får smådjur som den har som föda ökat utrymme att breda ut sig på havsbotten och vice versa, säger Jens Olsson.
En miljöfaktor som brukar framställas som ett hot mot Östersjön är ökad tillförsel av kväve, fosfor och andra näringsämnen till följd av övergödningen.
– Till vår förvåning ser vi i vår studie dock ingen koppling alls mellan övergödningen och förändringar av livet på havsbottnen. En förklaring kan vara att djursamhällena som vi studerat inte är särskilt känsliga för belastningen av näringsämnen. Men det kan också vara så att belastningen av näringsämnen längs den svenska kusten har varit relativt konstant under de senaste årtiondena, säger Jens Olsson.
Resultaten av den nya studien går delvis stick i stäv mot den gängse synen på vilka faktorer som påverkar djurlivet på havsbotten.
– Vanligtvis förklaras förändringar av sammansättningen av livet på den kustnära havsbotten av lokala miljöfaktorer, men vår studie talar för att mer övergripande klimat- och miljöförändringar i kombination med hur det lokala fisksamhället ser ut kan ha än större betydelse. Trots stora lokala skillnader i havsmiljöerna utanför Forsmark och i Kvädöfjärden ser vi liknande förändringar av bottenlivet i båda områdena, säger Jens Olsson.