"Det allvarligaste sen Tjernobyl"

Kortslutningen på Forsmark 1 förra veckan var den värsta kärnkraftsincidenten sedan Tjernobylkatastrofen 1986. Och risken för en härdsmälta var större än vad Statens kärnkraftinspektion (SKI) gett sken av. Det hävdar kärnkraftsexperten Lars-Olov Höglund.
Han var med i planeringen och uppbyggnaden av Forsmarksreaktorerna, först som chef för projektkontoret för Forsmark sedan som chef för konstruktionskontoret för Forsmark på Vattenfall 1976—86.
— Utgående från de uppgifter som jag har var det en ren slump att det inte blev en härdsmälta, säger Lars-Olov Höglund till UNT.
Han är i dag verksam som oberoende kärnkraftsexpert på konsultfirman Kärnkraftsteknik, som har anlitats av flera kärnkraftverk i Sverige.
— Två av de fyra generatorerna lade av. Det fanns samma konstruktionsfel i de två återstående generatorerna, så det var inget annat än en lycklig slump att inte de också lade av. Eftersom strömförsörjningen från elnätet inte fungerade som den skulle hade det kunnat bli en katastrof. Utan ström hade temperaturen blivit för hög efter en halvtimme och reaktorn hade blivit förstörd. Inom två timmar hade vi haft en härdsmälta, säger Lars-Olov Höglund.

"Aldrig någon risk för en härdsmälta"
Det tänkta händelseförloppet som Lars-Olov Höglund beskriver verifieras av chefen för anläggningssäkerhet på SKI, Lars Gunsell:
— Jag kan inte uttala mig konkret om den här incidenten, men det är riktigt att utan strömförsörjning vid ett snabbstopp blir det härdsmälta inom 90 minuter, säger han.
Ingvar Berglund, chef för säkerhet och miljö på Forsmarks kärnkraftverk, anser att Höglunds beskrivning är helt felaktig.
— Vi vet exakt vad som hände och detta var en incident som visserligen var allvarlig eftersom felet i ställverket påverkade vår interna strömförsörjning. Men att det skulle vara den allvarligaste kärnkraftsincidenten sedan Tjernobyl är helt fel. Det var aldrig någon risk för en härdsmälta, säger Ingvar Berglund.
SKI har bedömt händelsen som en av de allvarligaste i Sverige, en så kallad "kategori 1".
— Det var en mycket allvarlig händelse. Men någon risk för en härdsmälta fanns det inte, säger Christer Karlsson, inspektör på SKI.
— Även om de två återstående generatorerna hade slagits ut fanns det en kontakt med ett yttre nät som Forsmark kunde få ström från. Med strömmen från det elnätet hade pumparna kunnat drivas för att få in vatten och kyla av härden, säger Christer Karlsson.

"Halvtimmesregeln"
Efter att kontakten med det rikstäckande elnätet hade brutits fick Forsmark nämligen fortfarande ström från ett lokalt mindre elnät i Uppland. Men enligt en handskriven notering i händelserapporten var den strömförsörjningen "svajig".
— Jag vet inte mer än så. Vår utredning har ännu inte kunnat klarlägga hur omfattande problemet var, säger Christer Karlsson.
Men problemet med det mindre elnätet var så omfattande att det anslutna pappersbruket i Hallstavik stannade och stod stilla i en timme direkt efter incidenten i Forsmark. Frågan är om det alls funnits ström till att driva vattenpumparna.
Ytterligare en elförsörjningsmöjlighet finns i Forsmark: en gasturbin som finns en bit från själva kärnkraftverket. Men den togs aldrig i bruk. Lars-Olov Höglund finner detta obegripligt.
— Vid en sådan här incident ska gasturbinen givetvis gå i gång automatiskt för att garantera elförsörjningen. Men den förefaller vara manuellt styrd. Någon måste starta turbinen, det strider mot en grundläggande princip för kärnkraftssäkerhet, säger Lars-Olov Höglund.
Den grundläggande principen kallas "halvtimmesregeln". Det innebär att vid ett snabbstopp ska personalen inte agera med manuella åtgärder på en halvtimme, detta för att undvika förhastade beslut. Systemet ska alltså vara så pass säkert att ingen ska behöva ingripa på 30 minuter. Men hade de fyra dieselgeneratorerna slagits ut, hade ett manuellt ingripande sannolikt varit nödvändigt.
Vid Forsmarksincidenten bröt personalen mot halvtimmesregeln i och med att man startade de två generatorerna efter drygt 20 minuter.
— Det här var en händelse som föll utanför analysen och det är oroande. Personalen ingrep för att rätta till ett fel som vi inte hade räknat med skulle uppstå. Min bedömning är att det var ett korrekt agerande. Vad vi är oroliga för är hur situationen hade hanterats om det varit kombinerat med ett annat problem, t ex en brand eller ett rörbrott, säger Christer Karlsson på SKI.
Lars-Olov Höglund anser att säkerheten på den svenska kärnkraftverken är undermålig.
— Den här händelsen är ett bevis på detta. Risken för att händelser liknande vad som nu har inträffat är stor, säger Lars-Olov Höglund.

FAKTA

Forsmarksincidenten

Kortslutning
Strax före kl 14 den 25 juli drabbas ett ställverk utanför kärnkraftverket av en kortslutning under ett underhållsarbete. Kontakten mellan det rikstäckande elnätet och Forsmark bryts.

Snabbstopp
Så fort kontakten med elnätet brutits snabbstoppas reaktor 1. Fyra reservgeneratorerna ska nu förse vattenpumparna med ström så att härden blir avkyld. Men efter kortslutningen fortplantar sig överspänning in i verket, vilket enligt Forsmarks analys som blev klar i går beror på att en utrustning mellan växelströmsnätet och likströmsnätet inte fungerar som det ska. Generatorernas batterier slås ut vilket leder till att de inte kan hålla rätt varvtal. Två generatorer självstoppar pga av detta konstruktionsfel. Felet är identiskt i alla fyra generatorerna, men två klarar sig tack vare lägre belastning.

Dipp i det lokala elnätet
Samtidigt uppstår en dipp i ett lokalt elnät som kärnkraftverket är anslutet till. Dippen är så kraftig att pappersbruket i Hallstavik slås ut och produktionen ligger nere i en timme.

Manuell start
Vattenpumparna som ska kyla av härden får ström från de två fungerande generatorerna. Efter 23 minuter startas de två felande reservgeneratorerna manuellt.

Utredning
SKI klassar händelsen som mycket allvarlig, en "kategori 1"-incident. Forsmark räknar med att reaktorn ska kunna tas i bruk igen om cirka en vecka efter utförda åtgärder.