Den jämställda skolan syns sällan i praktiken

”Tyst, du är tjej”. ”Har du PMS, eller?” Det är exempel på sådant som tjejer i högstadiet kan få höra av skämtsamma killar i skolkorridoren. Hora, bitch och slyna används också av vissa killar om en tjej av någon anledning är arg och visar det.

– Andra killar backar alltid upp. Då är tjejer ofta tysta i stället för att svara, säger Emma Palmqvist som går i årskurs nio på Österbyskolan i Österbybruk. 

– Det är liksom ”mina boys”. Tjejer som försöker ta plats blir nedtystade. Det är klart att man kan må dåligt av sådant, säger Jenniefer Stridfeldt och tillägger med ett skratt att hon och Emma Palmqvist inte direkt passar in på beskrivningen av nedtystade tjejer.

Eleverna sitter i ett konferensrum på Österbyskolan tillsammans med lärarna Petter Birgersson och Helena Zetterberg, samt rektorn Inga-Lill Eriksson. Vi pratar om resultaten från enkätundersökningen Liv och hälsa ung, som genomförs i länet vartannat år med alla elever i årskurs 7 och 9 samt i gymnasiets årskurs 2. Bland annat visar resultaten för år 2013 att pojkar i högre utsträckning mår bra och trivs i skolan, medan tjejer oftare upplever otrygghet och mår sämre i högstadiet.

– Det handlar om normer. Killar får ta plats, ska vara så coola och kan säga vad som helst, säger Jenniefer Stridfeldt.
Samtidigt uppger fler killar än tjejer i enkäten att de utsatts för sexuella trakasserier. Om en kille gör eller säger något ”skumt” kan han få höra att han är bög.

– Man bara säger så, det är inte för att man menar det, säger Anton Eriksson.
I en del skolor jobbar man för att förändra attityderna. På Österbyskolan hade man för en tid sedan en genusvecka. För att komma igång med diskussioner om vad som anses manligt respektive kvinnligt fick tjejerna i uppdrag att på något sätt klä sig som killarna brukar göra, och vice versa.

– Jag hade slips, kalsonger med häng och allting! Det var helt underbart att se hur vissa reagerade, säger Jenniefer Stridfeldt som fick en del gliringar.
Anton Eriksson och Daniel Amnell målade naglarna.

– Det är inget fel med nagellack. Men ändå är det nog en större deal för killar att ha det, än vad det är för tjejer att ha slips, säger Anton Eriksson.

Emma Palmqvist berättar att flera killar hade svårt att gå in för genusbytet. Och flera av dem som ändå gjorde det kunde inte låta bli att skoja och tala med tillgjord röst.

– För en kille är det fel att gå ner till tjejernas nivå. Det har alltid varit så, säger Emma Palmqvist.

Lärarna Petter Birgersson och Helena Zetterberg berättar att de försöker lyfta in jämställdhet, homosexuellas rättigheter och könsroller i undervisningen.

– I hemkunskapen blir det ganska naturligt att vi pratar om sådant här, utifrån hur arbetet är fördelat hemma och vem som gör vad, säger Helena Zetterberg som ser det som självklart att jobba med de här frågorna eftersom det står med i läroplanen.

Rektorn Inga-Lill Ericsson säger att för henne handlar jämställdhetsarbete om mer än bara manligt och kvinnligt.

– Vi jobbar mycket med värdegrundsfrågor i skolan. Vår likabehandlingsplan finns med i varje klassrum, värdegrunden har tagits upp på mentorstiden och vi försöker att alltid hålla diskussionen levande och ta upp saker när man hör eller ser något.

På Bruksgymnasiet i Gimo träffar UNT fyra elever i årskurs 2. De är helt överens om att saker har förändrats till det bättre jämfört med hur det var i högstadiet. Studierna har blivit viktigare än förut för killarna, vilket de kopplar ihop med ökad mognad. Yusef Bilal och Eric Widén menar att många killar i högstadiet söker efter en identitet och ibland gör dumma saker för att få bekräftelse.

– Vi drog ner varandra. Ju mindre man brydde sig om att plugga desto coolare var det, säger Yusef Bilal.

Lovisa Orebrand och Jenny Pettersson minns att de tyckte att de killar som struntade i skolan var töntiga. Tjejer skulle å andra sidan alltid vara duktiga, vilket ledde till stress och höga prestationskrav.

– Det var mer tävling på högstadiet än nu, säger Lovisa Orebrand.

På telefon når UNT Eva-Karin Wedin. Hon jobbar med jämställdhetsfrågor på länsstyrelsen i Västmanland och har varit involverad i flera skolprojekt, som beskrivs på webbplatsen jamstalldskola.se. Webbplatsen är tänkt att fungera som ett stöd för förskolor och skolor i jämställdhetsarbetet och tar upp punkter som att bli medveten, förändra och följa upp.

– Projekten har gett resultat. Men överlag arbetar man inte aktivt med de här frågorna i skolan, det är alldeles för få som gör det. Flickor har fortfarande bättre betyg än pojkar i alla ämnen och gapet blir bara större och större.

Hon menar att pojkar underpresterar i dagens skola och att rektorerna är de som har ansvaret för att göra något åt det på allvar. Att bara ”tänka på” jämställdhet och genus då och då räcker inte. 

– Det finns en generell bild att pojkar skulle ha svårare än flickor att läsa och skriva. När man frågar skolan vad de gör åt det säger de att det bara är så. Men pojkar är inte dummare än flickor. Pojkarna måste få stöd för att prestera bättre, men få skolor jobbar aktivt på ett strukturförändrande sätt.

Resultatet av betygsgapet har bland annat blivit att nästan alla högskole- och universitetsutbildningar domineras av kvinnliga studenter. Eva-Karin Wedin menar att det finns en antipluggkultur bland killar i högstadiet.

– Det är väldigt accepterat att flickor ska plugga. Flickor anstränger sig mer och lägger mer tid på skolan och då får man bra betyg. Som kille ska man gärna vara smart och fixa betygen, men inte plugga, säger Eva-Karin Wedin.

Något förenklat är läget i dag att många tjejer mår dåligt av betygsjakten samtidigt som killarna halkar efter. Men allt är inte nattsvart. Eva-Karin Wedin säger att det finns goda exempel från skolor och förskolor som gjort kartläggningar av hur saker är, blivit medvetna om könsmönstren och agerat utifrån det.

– Pedagoger är ofta kreativa och kan komma på många nya undervisningsmetoder och strategier, bara de får klart för sig hur det faktiskt ser ut.