De räddade Ånös gamla båtmanstorp
Ånö båtsmanstorp i Hökhuvud hade säkert förfallit om det inte vore för Nils-Erik Hultman som bor i byn. Tillsammans med flera andra eldsjälar har han lyckats renovera torpet.
Laila Johansson, Alice Andersson, Nils-Erik Hultman och Kenth Andersson har lagt ner sin själ i renoveringen av torpet.
Foto: Christer Bergström
För fyra år sedan tog han därför initiativet till en räddningsaktion för båtmanstorpet.
Nu några år senare med två tusen frivilliga arbetstimmar i ryggen, samt flera andra eldsjälar som ställt upp ideellt och med yrkesmässiga hantverkare lyser båtmanstorpet som en pärla i den öppna skogsgläntan i Ånöskogarna. Hela byggnaden är renoverad både inomhus och utvändigt.
Nu sitter några av de personer som lagt ner hela sin själ i torpets restaurering vid det gamla slagbordet inne i det ålderdomliga köket med vedspis och bläddrar i ett fotoalbum. Dessa är Laila Johansson, Nils-Erik Hultman, samt paret Kenth och Alice Andersson.
Det finns bilder som visar hur förfallet torpet verkligen var. Och på bordet ligger ett stort svartvitt foto av soldaten Jan Jansson Stor med hustru.
Jan Jansson Stor var den förste som bodde i torpet sedan bönderna i byn vid ett laga skifte år 1852 beslöt att bygga båtmanstorpet.
- Torpet stod klart ett par år efter det att beslutet togs att bygga det. "Stor" var soldat på ett krigsfartyg och blev den ende soldaten som bodde i båtmanstorpet, berättar Nils-Erik Hultman som är född i Ånö och har följt torpets öde i hela sitt liv.
När Jan Jansson Stor dog såldes torpet år 1914 till Joakim Andersson. Han och hans släktingar ägde det sedan till år 1939. Men sedan stod det tomt och då började förfallet.
Röjningsarbeten kom i gång för fyra år sedan och sedan Hökhuvuds hembygdsförening sökt bidrag hos länsstyrelsen kunde torpet bit för bit med varsam hand återställas.
- Vi har haft skickliga hantverkare för att färdigställa torpet. Muraren Arne Pettersson... Sådana murare som han finns inte längre. Han har rivit och murat upp den nya skorstenen i gammal stil, säger Nils-Erik Hultman och fortsätter:
Gamla tekniker har använts i renoveringen. De vackra väggarna är exempelvis lerklinade. Lerklining är en urgammal metod att med lerbruk putsa innerväggarna. I receptet ingick förr bland annat lera, linhack, sand - och koskit. Koskiten gjorde att materialet blev hårt som cement när det torkade. Nu för tiden används inte koskiten i massan...
Nu när båtmanstorpet är färdigrenoverat kommer det att användas till bland annat till aktiviteter som byrådet och hembygdsföreningen har.
- Jag känner en inre tillfredsställelse att vi lyckas genomföra renoveringen. Det är en kulturgärning att bevara torpet. Nu kan folk som kommer hit få en känsla om hur de människor som bodde här hade det, säger Nils-Erik Hultman.
Ägare till torpet är Roine Andersson.
Så jobbar vi med nyheter