I veckan träffades Christopher Eckerberg från Sverige och Janne Mokka från Finland vid Forsmarks herrgård. Båda är de chefer för sina respektive länders kärnavfallsbolag och tillsammans med sina bolagsstyrelser möts de för att diskutera såväl pågående som framtida samarbete.
– Våra bolag har samarbetat i decennier och för ett par år sedan beslutade vi att fördjupa det samarbetet. Förra året träffades hela styrelserna för första gången. Då sågs vi i Finland och nu ses vi i Sverige, säger Christopher Eckerberg.
Tanken är att de här mötena ska bli årligen återkommande och Janne Mokka poängterar att detta är en signal till de båda bolagens anställda. Ledningen ser samarbetet som viktigt och därmed hoppas han att de anställda ska göra detsamma.
– Vi driver i dagsläget 23 projekt tillsammans och dessa vill vi förstås utveckla, säger han.
Att ses så här är också viktigt för ledningen, berättar Christopher Eckerberg. På ett personligt plan.
– Ja, det är viktigt att vi lär känna varann inför kommande utmaningar. Om man känner varann är det exempelvis mycket lättare att lyfta på luren och ringa.
Ett område där SKB och Posiva samarbetat länge är KBS3, den metod som båda bolagen vill använda för att slutförvara det använda kärnbränslet.
SKB har tidigare sagt sig ligga bakom metoden, stämmer det?
– Första gången KBS3 beskrevs var det SKB som gjorde det i början av 1980-talet. Finland adopterade metoden och nu är det snart tjugo år sedan vi började utveckla den tillsammans, säger Christopher Eckerberg.
Ett annat område som de båda bolagen utvecklar tillsammans är hur kopparkapslarna bäst svetsas ihop för att hålla. På varsitt håll arbetade de först med olika metoder och sedan fortsatte de med den metod de tyckte var bäst.
– Vi vill alltid använda den bästa metoden, oavsett vilket av bolagen som kommit på den, säger Christopher Eckerberg.
Ingen prestige bolagen emellan alltså och genom att samarbeta utnyttjar de kompetensen hos sina anställda bäst och får fram de bästa lösningarna.
Finland har kommit längre i beslutsgången än Sverige, vad betyder det för ert samarbete?
– I Finland ser tillståndsprocessen annorlunda ut än i Sverige. Politiskt är det klart men mycket återstår ändå, så i det långa loppet är vi på ungefär samma nivå. Vår projektplan gjordes 1983 och fortfarande håller vi den, säger Janne Mokka.
– För SKB är det positivt att våra finska kolleger har fått regeringens klartecken, för det betyder att vi kan fortsätta lära av varann och när vi förhoppningsvis får tillstånd för Forsmark kommer teknologin att ha utvecklats ännu mer, säger Christopher Eckerberg.
De två cheferna menar att säkerhetsföreskrifterna är desamma i Finland och Sverige, det är bara tillvägagångssättet som skiljer dem åt.
Mötet vid Forsmarks herrgård pågår från lunch ena dagen till lunch den andra. Schemat är intensivt och UNT erbjuds en halvtimme för såväl intervju som fotografering. Därefter måste Christopher Eckerberg och Janne Mokka hasta vidare till nästa del i mötet.
Hur ser ni på ert framtida samarbete?
– Vi vill fortsätta det och utveckla såväl vår forskning som den tekniska utrustningen. Högsta prioritet är att få slutförvaren i Finland och Sverige i hamn, men vi har också byggt upp en kunskap som kan vara intressant för andra. Redan nu säljer vi kompetens och vi hoppas kunna exportera våra lösningar till andra länder när de kommer så här långt, säger Christopher Eckerberg och fortsätter:
– Exempelvis är några Posivakolleger involverade i ett SKB-projekt i Taiwan nu, där ett kärnkraftsbolag inlett sitt kärnavfallsprogram.