"Dannemora gruva går från gärdsgårdsserien till premier league!", säger vd Christer Lindqvist.
Arbetet med att åter öppna Dannemora gruva för malmbrytning har gått in i ett mer intensivt skede. Sedan UNT var på plats för ett år sedan har projektet tagit flera kliv närmare produktion.
Inne på det gamla kontoret vid gruvlaven sitter tre män och smider planer. Christer Lindqvist, vd, Michael Meyer, gruvteknisk chef och Stig Johansson, platschef, är alla övertygade om att detta kommer bli bra – och väldigt lönsamt. Investeringarna som måste till på 1,2 miljarder kronor beräknas ge en avkastning på 51 procent. Gruvan beräknas gå med vinst före skatt på 600 miljoner kronor per år.
– Vi har en produkt av högsta kvalitet och vi kommer att ta fram den med nya gröna metoder, helt elektrifierad drift, dessutom är vi precis rätt tidsmässigt. Nu är det säljarens marknad, säger Christer Lindqvist.
Han syftar på att marknaden just nu ropar efter mer fossilfritt stål, producerad av järnmalm med så liten klimatpåverkan som möjligt. I dag skapar produktionen av ett ton stål nästan två ton koldioxid.
Stålindustrin strävar efter att lämna masugnstekniken och övergå till att ta fram järnet med hjälp av vätgas istället för kol. Men det finns förstås en hake, det kräver mycket el. Fram tills nu har det varit för dyrt att producera vätgasen, men det pågår ett utvecklingsarbete för att göra tekniken bättre och effektivare.
– Stålindustrin behöver ställa om och ska vi vara med där måste vi tänka grönt vi med, säger Christer Lindqvist.
Dannemora gruva är i stort sett intakt sedan nedläggningen 2015. Torrt ner till 350 meter, där möter man vattennivån.
Dannemorabolaget har en fördel eftersom man startar om med modern teknik, med en färdig gruva vid sina fötter.
– Vi siktar på att bli den första koldioxidfria järnmalmsproducenten i världen. Vi har förutsättningarna, eftersom vi kan bygga nytt. Vi kan göra rätt från början helt enkelt, säger Christer Lindqvist och tar till en sportmetafor:
– Dannemora går från gärdsgårdsserien till premier league!
Alla tre herrarna har erfarenhet av tidigare gruvdrift i Dannemora och menar att kunskapen de besitter tillsammans utgör en alldeles särskild framgångsfaktor.
Hur långt har de då kommit i sina storslagna planer?
Kvalitetstesterna är klara och nästa steg är att skicka in en miljöansökan.
– Vi räknar med att kunna göra det i månadsskiftet mars-april. Nu närmast i februari väntar samråd med sakägare, säger Christer Lindqvist.
Dannemora gruva i dag, en till synes övergiven plats. Men om ägarna får som de vill kommer Dannemora bli världens bästa gruva 2025.
Sakägare är de som bor och verkar runt gruvområdet, runt 150 personer berörs.
Under oss i gruvan finns minst 30 miljoner ton malm att bryta. Det väntas räcka för en produktion i nio år. Tack vare att processen blivit effektivare kan mer av malmen som är kvar i gruvan tas om hand. Det finns mer, men den reserven har man inte så mycket information om ännu.
– Det man förr fick lämna, eftersom det inte fanns rätt metoder, kan vi ta till vara i dag, säger platschefen Stig Johansson.
Vi åker ned i gruvan via Kungsrampen. Gruvchefen Michael Meyer rattar vant gruvbilen. Då och då passerar vi skyltar, förvillande lika vanliga trafikditon; sväng höger mot Strömsmalmen eller vänster mot Konstäng. Ganska snabbt tappar man som ovan gruvbesökare orienteringen. Bergsväggarna är påfallande torra. Men det finns vatten i gruvan, mycket vatten. Vi kommer inte längre ned än till 350 meters djup, här är gruvan vattenfylld.
Själva krossen kommer att finnas på 460 meters djup, så det måste till åtgärder.
– När vi fått tillståndet ska vi pumpa upp vattnet och köra det genom ett reningsverk. En mycket liten del kommer att hamna i Gruvsjön och Sundbroån, eftersom det mesta kommer att återanvändas i processen, det behövs i anrikningsverket, säger Michael Meyer.
Han är gruvteknisk chef, heter Michael Meyer och är förväntansfull inför återstarten.
All krossverksamhet ska alltså bedrivas under jord och kommer därmed inte skapa buller eller damma så att det stör grannarna.
Det nya anrikningsverket ovan jord kommer att byggas i närtid. Det blir en byggnad till strax intill laven.
I övrigt finns det mesta redan på plats, lagom breda gruvorter (8 meter) och ett fullt fungerande hissverk i laven som ska ta upp malmen ovan jord. I det nya anrikningsverket ska malmen sedan krossas och malas till pulver, med en så hög järnmalmshalt som 68 procent.
– Det är få som kan producera en sådan kvalitet, ungefär fyra procent av världsmarknaden klarar det, och vi kommer bli en av dem, säger Christer Lindqvist segervisst.
Går allt i lås kan gruvan öppna 2025. Då väntas 120 personer få jobb här och sannolikt lika många till som entreprenörer.