Dannemora siktar pÄ att bli modernaste gruvan i vÀrlden

Lönsam, grön och bÀst i vÀrlden. Planerna för Dannemora gruva Àr storslagna. Nu förbereds för ansökan om miljötillstÄnd. Blir det ja rÀknar bolaget Grangex med att driva gruvan i minst nio Är.

De leder arbetet med att Äterstarta Dannemora gruva. FrÄn vÀnster vd Christer Lindqvist och gruvteknisk chef Michael Meyer.

De leder arbetet med att Äterstarta Dannemora gruva. FrÄn vÀnster vd Christer Lindqvist och gruvteknisk chef Michael Meyer.

Foto: Catrin Pihl

Östhammar2022-01-23 12:00

Arbetet med att Äter öppna Dannemora gruva för malmbrytning har gÄtt in i ett mer intensivt skede. Sedan UNT var pÄ plats för ett Är sedan har projektet tagit flera kliv nÀrmare produktion.

Inne pĂ„ det gamla kontoret vid gruvlaven sitter tre mĂ€n och smider planer. Christer Lindqvist, vd, Michael Meyer, gruvteknisk chef och Stig Johansson, platschef, Ă€r alla övertygade om att detta kommer bli bra – och vĂ€ldigt lönsamt. Investeringarna som mĂ„ste till pĂ„ 1,2 miljarder kronor berĂ€knas ge en avkastning pĂ„ 51 procent. Gruvan berĂ€knas gĂ„ med vinst före skatt pĂ„ 600 miljoner kronor per Ă„r. 

– Vi har en produkt av högsta kvalitet och vi kommer att ta fram den med nya gröna metoder, helt elektrifierad drift, dessutom Ă€r vi precis rĂ€tt tidsmĂ€ssigt. Nu Ă€r det sĂ€ljarens marknad, sĂ€ger Christer Lindqvist.

"Dannemora gruva gÄr frÄn gÀrdsgÄrdsserien till premier league!", sÀger vd Christer Lindqvist.
"Dannemora gruva gÄr frÄn gÀrdsgÄrdsserien till premier league!", sÀger vd Christer Lindqvist.

Han syftar pÄ att marknaden just nu ropar efter mer fossilfritt stÄl, producerad av jÀrnmalm med sÄ liten klimatpÄverkan som möjligt. I dag skapar produktionen av ett ton stÄl nÀstan tvÄ ton koldioxid.

StÄlindustrin strÀvar efter att lÀmna masugnstekniken och övergÄ till att ta fram jÀrnet med hjÀlp av vÀtgas istÀllet för kol. Men det finns förstÄs en hake, det krÀver mycket el. Fram tills nu har det varit för dyrt att producera vÀtgasen, men det pÄgÄr ett utvecklingsarbete för att göra tekniken bÀttre och effektivare.

– StĂ„lindustrin behöver stĂ€lla om och ska vi vara med dĂ€r mĂ„ste vi tĂ€nka grönt vi med, sĂ€ger Christer Lindqvist.

Dannemora gruva Àr i stort sett intakt sedan nedlÀggningen 2015. Torrt ner till 350 meter, dÀr möter man vattennivÄn.
Dannemora gruva Àr i stort sett intakt sedan nedlÀggningen 2015. Torrt ner till 350 meter, dÀr möter man vattennivÄn.

Dannemorabolaget har en fördel eftersom man startar om med modern teknik, med en fĂ€rdig gruva vid sina fötter. 

– Vi siktar pĂ„ att bli den första koldioxidfria jĂ€rnmalmsproducenten i vĂ€rlden. Vi har förutsĂ€ttningarna, eftersom vi kan bygga nytt. Vi kan göra rĂ€tt frĂ„n början helt enkelt, sĂ€ger Christer Lindqvist och tar till en sportmetafor:

– Dannemora gĂ„r frĂ„n gĂ€rdsgĂ„rdsserien till premier league! 

Alla tre herrarna har erfarenhet av tidigare gruvdrift i Dannemora och menar att kunskapen de besitter tillsammans utgör en alldeles sÀrskild framgÄngsfaktor.

Hur lÄngt har de dÄ kommit i sina storslagna planer?

Kvalitetstesterna Àr klara och nÀsta steg Àr att skicka in en miljöansökan.

– Vi rĂ€knar med att kunna göra det i mĂ„nadsskiftet mars-april. Nu nĂ€rmast i februari vĂ€ntar samrĂ„d med sakĂ€gare, sĂ€ger Christer Lindqvist.

Dannemora gruva i dag, en till synes övergiven plats. Men om Àgarna fÄr som de vill kommer Dannemora bli vÀrldens bÀsta gruva 2025.
Dannemora gruva i dag, en till synes övergiven plats. Men om Àgarna fÄr som de vill kommer Dannemora bli vÀrldens bÀsta gruva 2025.

SakÀgare Àr de som bor och verkar runt gruvomrÄdet, runt 150 personer berörs.

Under oss i gruvan finns minst 30 miljoner ton malm att bryta. Det vÀntas rÀcka för en produktion i nio Är. Tack vare att processen blivit effektivare kan mer av malmen som Àr kvar i gruvan tas om hand. Det finns mer, men den reserven har man inte sÄ mycket information om Ànnu.

– Det man förr fick lĂ€mna, eftersom det inte fanns rĂ€tt metoder, kan vi ta till vara i dag, sĂ€ger platschefen Stig Johansson.

Vi Äker ned i gruvan via Kungsrampen. Gruvchefen Michael Meyer rattar vant gruvbilen. DÄ och dÄ passerar vi skyltar, förvillande lika vanliga trafikditon; svÀng höger mot Strömsmalmen eller vÀnster mot KonstÀng. Ganska snabbt tappar man som ovan gruvbesökare orienteringen. BergsvÀggarna Àr pÄfallande torra. Men det finns vatten i gruvan, mycket vatten. Vi kommer inte lÀngre ned Àn till 350 meters djup, hÀr Àr gruvan vattenfylld.

SjÀlva krossen kommer att finnas pÄ 460 meters djup, sÄ det mÄste till ÄtgÀrder.

– NĂ€r vi fĂ„tt tillstĂ„ndet ska vi pumpa upp vattnet och köra det genom ett reningsverk. En mycket liten del kommer att hamna i Gruvsjön och SundbroĂ„n, eftersom det mesta kommer att Ă„teranvĂ€ndas i processen, det behövs i anrikningsverket, sĂ€ger Michael Meyer.

Han Àr gruvteknisk chef, heter Michael Meyer och Àr förvÀntansfull inför Äterstarten.
Han Àr gruvteknisk chef, heter Michael Meyer och Àr förvÀntansfull inför Äterstarten.

All krossverksamhet ska alltsĂ„ bedrivas under jord och kommer dĂ€rmed inte skapa buller eller damma sĂ„ att det stör grannarna. 

Det nya anrikningsverket ovan jord kommer att byggas i nĂ€rtid. Det blir en byggnad till strax intill laven. 

I övrigt finns det mesta redan pÄ plats, lagom breda gruvorter (8 meter) och ett fullt fungerande hissverk i laven som ska ta upp malmen ovan jord. I det nya anrikningsverket ska malmen sedan krossas och malas till pulver, med en sÄ hög jÀrnmalmshalt som 68 procent.

– Det Ă€r fĂ„ som kan producera en sĂ„dan kvalitet, ungefĂ€r fyra procent av vĂ€rldsmarknaden klarar det, och vi kommer bli en av dem, sĂ€ger Christer Lindqvist segervisst.

GÄr allt i lÄs kan gruvan öppna 2025. DÄ vÀntas 120 personer fÄ jobb hÀr och sannolikt lika mÄnga till som entreprenörer.

Dannemora i siffror

Gruvplanerna i siffror enligt förstudien

Investeringskostnad: 1,2 miljarder kronor

Avkastningsgrad: 51 procent per Är

Vinstkalkyl: 600 miljoner kronor per Är före skatt

IntÀkter: 11 miljarder kronor under 9 Är

Produktion: Cirka 1,1 miljoner ton malm per Är

Dagspriset för jÀrnmalm (januari 22): 125 dollar per ton

Produktionskostnad: 47 dollar per ton

Dannemora Iron AB Àr ett dotterbolag till GrÀngesberg Exploration Holding AB, Àven förkortat Grangex.

KĂ€lla: grangesbergexploration.se

Karta: Dannemora Gruvor
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!