Dannemora kan bli rena guldgruvan
Undersökningarna av Dannemora gruvor pågår i det tysta. Men inom några år kan Dannemoras mörka tunnlar och övergivna schakt leva på nytt. Lennart Falks planer på att återuppta gruvdriften börjar ta form, samtidigt som världsmarknadspriset på järnmalm är rekordhögt.
Det droppar från taket och det rinner blodfärgat vatten från de utbuktande bergsväggarna, ner i pölar på den leriga marken. Temperaturen på jordytan är 20 grader, men när vi kliver ut ur bilarna hundra meter ner är det ungefär åtta grader. Fukten i luften gör att det känns som vi står i ett lätt duggregn.
Så här har det varit för generationer gruvarbetare som brutit malm i Dannemora i över 500 år, tills gruvan lades ned 1992. Men runt hundra personer kan komma att vandra i gruvtunnlarna igen inom några år, om planerna går i lås.
Lennart Falk vill inte rent ut säga att gruvdriften i Dannemora gruvor kommer att återupptas. Inte ännu. Men han har fått undersökningstillstånd hos bergmästaren för så kallad prospektering, och att det finns gott om järnmalm i Dannemora gruvor är väl känt. Just nu är han i full färd med att undersöka marknaden för järnmalmen.
— Vi vet att det finns ungefär 25 miljoner ton högvärdig magnetitmalm här. Och ju mer vi jobbar, desto mer märker vi att det finns en mycket stor potential i det här.
Men åter upp till ytan. UNT träffar Lennart Falk på gruvkontoret i Dannemora en solig höstdag för att få veta vad det egentligen är han har tänkt sig. Ska Dannemora gruvor drivas i full skala igen, frågar vi rakt på sak. Men det undviker han att svara på.
— Frågan att ställa är snarare varför har vi gått in i det här, och det finns två svar, säger han och nämner först tillgången på järnmalm av god kvalitet.
Rena guldgruvan
Men det andra svaret är troligen mer okänt för de flesta, och stavas guld och ädelmetaller.
— Hela tiden har man kunnat notera i den dokumentation som finns att det funnits två typer av mineraliseringar förutom järnmalmen.
Det ena är zink-bly-silver och det andra är koppar-guld. I första hand handlar det om höga halter av guld, även internationellt sett. De guldhalter som man stött på hittills vittnar om att en sådan brytning skulle kunna bli lönsam, berättar Lennart Falk.
— Det är rimligt att anta att det kan finnas väsentliga volymer, det här har aldrig blivit undersökt över huvud taget. Det som man har hittat har man snubblat över när man letat järnmalm.
I nästa sekund tonar han ner betydelsen av vad han just sagt.
— Järnmalmen finns och den är oerhört intressant. Det andra är mer grädde på moset.
Men innan det kan bli tal om någon gruvdrift måste han och kollegan Nils Bernhard göra hemläxan, som Lennart Falk uttrycker det flera gånger under intervjun.
— Vi vet ännu inte säkert att vi kommer att sätta igång. Vi är inne i en utvärderingsfas där vi undersöker vilka kunder som finns, hur strukturen av köpare av järnmalm ser ut och vad kunderna är beredda att betala.
Marknadspriset på järnmalm låg ganska stadigt på 1990-talet men har fördubblats under de senaste två-tre åren. Enligt branschanalytiker beror det främst på den stora efterfrågan i Kina, och den väntas knappast minska.
— Det finns en halv miljard människor i Kina och Indien som vill ha den standard som vi hade på 1960-talet. Behovet av järnmalm och råstål är stort, säger Lennart Falk.
Intresseförfrågningar
Marknadspriset i dag ligger på ungefär 500 kronor per ton järnmalm. Om priset håller i sig och man räknar med att det går att sälja hälften av den järnmalm som finns i Dannemora, så innebär det intäkter på över fem miljarder kronor. Investeringskostnaderna för att komma i gång i full skala med malmbrytningen ligger gissningsvis på 150 miljoner kronor, enligt Lennart Falk.
— Vi har redan fått intresseförklaringar från både svenska och utländska investerare. Det här är oerhört attraktivt på marknaden.
Genom samtal med gamla medarbetare från gruvepoken har Lennart Falk fått bra information om var dokumentationen om över 1 000 borrhål förvaras.
— Vi kommer att titta på geologin och göra en analys över var de hetaste områdena finns.
Uppskattningsvis tre miljoner kubikmeter vatten måste pumpas upp till ytan för att komma åt mycket av järnmalmen i Dannemora.
— Men det finns betydande malmvolymer tillgängliga också. Vi kommer givetvis att plocka de lägst hängande frukterna först som det heter, säger Lennart Falk.
En fördel med Dannemora är förutom den goda gruvdokumentationen att orterna och schakten redan existerar.
— Det finns betydande mängder som man kan ta upp med truck.
Det som kostar är att renovera systemet för malmhanteringen, investera i maskiner och att ha energi och personal för driften. Gruvbrytning är mycket personalkrävande, eftersom det handlar om trånga utrymmen där inte vilka maskiner som helst tar sig fram.
Om Lennart Falk och Nils Bernhard går vidare och bildar ett bolag med partners måste det så småningom till en miljökonsekvensbeskrivning och sedvanlig tillståndsprövning.
— Vi vill komma igång så fort som möjligt, men det som är avgörande är myndighetsprövningen. Vi vet inte om det kan ta ett år eller fem år.
Men innan det blir någon större satsning måste det också finnas en budget som pekar på ett överskott.
— Vi har sagt till Östhammars kommun att om sex månader hoppas vi veta om det är värt att gå vidare eller inte.
Fram till dess lägger de ned mycket tid och pengar på undersökningarna.
- Drivkraften för mig är att det här är så roligt. Det är få geologer förunnat att få lägga vantarna på ett sådant här område, säger Lennart Falk.
Att hitta gruvarbetare tror han inte blir något problem. I ett första skede får man hyra in personal med stort branschkunnande, men tanken sedan är att anställa ungdomar från bygden som gillar att jobba i gruvor.
— Vi tänker använda och vidareutveckla den goda kompetens som finns på orten.
Nere i Strömsmalmens råa kyla och mörker ställer UNT den sista frågan. Finns det verkligen människor som vill jobba i sådan här miljö året runt?
— Ja, det är en speciell typ av människor, men de finns, säger Lennart Falk och låter helt bergsäker.
UNT-Fakta
Lennart Falk
Lennart Falk är konsult inom malmgeologi, och har tidigare arbetat på SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar. Tillsammans med entreprenören Nils Bernhard har Lennart Falk bland annat dragit i gång företaget Schweden Splitt AB som varit en ledande exportör av makadam.
Så jobbar vi med nyheter