Skolbarnens vara eller icke vara hos kommunens dagmammor har varit en fråga i perioder. Nu har barn- och utbildningskontoret fått i uppdrag att se över vilken verksamhet som är bäst för barnen.
– Studier visar att barn som har gått hos dagmamma har sämre studieresultat och vi vill ge barnen de bästa förutsättningarna, säger Roger Lamell (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Han tror att det kan finnas en skillnad mellan barnens möjlighet att få läxhjälp och att de barn som går på fritids i skolan har bättre pedagogisk hjälp med läxor jämfört med de som går hos dagmamma.
Dagmammorna menar att de har en väl grundad verksamhet, som ser till barnens bästa. Gisela Krantz Söderberg säger att skolbarnen får hjälp med läxor om de själva vill det. Hon menar också att alla dagmammor tar hänsyn till de äldre barnens behov, bland annat genom att ha aktiviteter som är riktade till dem. – Vi brukar åka på museum, till domkyrkan eller besöka sporthallen med fritidsbarnen.
Hon ser ett stort värde i att ha en blandad grupp där barn från ett år och upp till 12 år går tillsammans. Att ha det stora åldersspannet innebär fördelar genom att barnen lär sig att visa hänsyn. Det ger också en familjär känsla som man inte kan få någon annan stans, menar hon.
Kommunens utredning kommer att påbörjas under året och både barn, föräldrar och pedagoger kommer att intervjuas, berättar Lisbeth Bodén, barn- och utbildningschef. Hon menar att frågan om skolbarnens fritidsverksamhet inte har med ekonomi att göra eftersom det kostar lika mycket att ha barn hos dagmamma som på skolfritids.