UNT träffar S-politikern och Uppsalabon Agneta Gille hemma hos henne. Hon bodde tidigare i Österbybruk i Östhammars kommun.
UNT träffar Agneta Gille i hennes lägenhet i centrala Uppsala. Hon har en lång karriär i bagaget med flera politiska uppdrag både på kommunal- och riksdagsnivå för Socialdemokraterna. Men hon har också kämpat med cancer i två omgångar och som till slut resulterade i att hon tvingades amputera benet i december.
– Jag har accepterat att jag är handikappad. Vissa dagar är väldigt tuffa men det gäller bara att träna och träna, berättar hon.
Agneta Gille har en pigg röst, är prydligt klädd och rör sig vant och smidigt fram med rullstolen genom lägenheten. Hon låter inte handikappet tynga henne.
På sociala medier delar hon med sig av resan tillbaka från sjukdomen och rehabiliteringen hon nu genomgår. Hon hoppas kunna inspirera andra drabbade att allt är möjligt.
Agneta Gille med katten Alfons.
– Jag har bestämt mig för att vara öppen och visa att det visst går. Jag märkte snabbt att jag fick väldigt mycket fin respons från andra personer som sa att jag ingivit dem hopp.
Agneta berättar att hon kom från ett arbetarklasshem i Österbybruk och att hon var "född socialdemokrat". I samband med regeringsskiftet 1976 förlorade Socialdemokraterna makten efter 40 år vid rodret.
Det var ungefär då som Agneta inledde sin politiska bana. I sin dåvarande tjänst som barnskötare blev hon kontaktombud samt skyddsombud.
En ung Agneta Gille i barndomshemmet i Österbybruk. Hon växte upp i arbetarklassen och minns särskilt de politiska diskussionerna kring köksbordet.
– Jag fick till mig av cheferna att jag inte skulle komma någonvart med mina krav, utan att det var politiken som bestämmer. Jag tänkte "i så fall får jag gå in i politiken själv och påverkar". Sedan fick jag mer politiska uppdrag och jag blev mer och mer engagerad.
Sedan dess har Agneta Gille framför allt engagerat sig i arbetsmarknadsfrågor. Hon har även drivit flera samarbeten mellan Arbetsförmedlingen, Uppsala kommun och fackförbundet Kommunal för att fånga upp arbetslösa personer.
Agneta är öppen på sociala medier om sin väg tillbaka från sjukdomen.
Efter valet 1998 fick hon ett samtal från dåvarande statsminister Göran Persson som frågade om hon ville bli biträdande partisekreterare.
– När han ringde mig tackade jag först nej till ett möte, då fick jag till mig att man inte avböjer en statsministers inbjudan, förklarar hon och skrattar.
År 2002 valdes hon in i riksdagen. Men åren präglades inte bara av politik. 2009 kom det första svåra beskedet: bröstcancer.
– Mina första tankar efter beskedet var att jag började planera för min egen begravning, jag har ju genom mitt jobb ett starkt sinne för det praktiska. Men sedan bestämde jag mig att: "Fan, jag ska klara det här".
I december i fjol amputerades Agnetas ben efter en lång tids sjukdom.
I samband med det första cancerbeskedet uppmanades hon att börja blogga om sjukdomen, känslorna den medförde och den svåra cellgifts- och strålbehandlingen hon genomgick. Bloggandet fortsatte hon med fram till 2010.
Men 2018 upptäckte hon en bula på lårbenet.
– Eftersom det inte gjorde ont så brydde jag mig inte om att få bulan på låret undersökt. Jag har spelat mycket handboll tidigare och trodde att det var en lårkaka, men det visade sig vara en elakartad tumör i lårbensmuskeln.
Ärret som bildats på vad som är kvar av Agnetas ben.
Därefter följde ett långt och slitsamt förlopp. Till slut fanns det bara ett alternativ och utan tvekan gick Agneta Gille med på att låta amputera sitt ben. Totalt blev det 50 nätter på sjukhus och åtta operationer.
Hon sitter tillbakalutad i sin fåtölj i vardagsrummet med katten Alfons framför sig. Hon visar ett långt, distinkt ärr där benet amputerats och därefter går hon genom den dagliga rutinen att sätta på sig sin protes.
En gång om dagen tränar Agneta med sin protes för att stärka kroppen och sinnet efter alla nya förändringar.
– Varje dag tränar jag med min protes som jag fått och som jag ska lära mig gå med. Det är mycket svårt, samtidigt som jag måste vänja hjärnan vid alla nya omställningar. Jag har också svåra fantomsmärtor. Det är mycket märkligt att ha ont i foten eller i knäet när det inte finns något där.
Förutom den dagliga träningen hemma och kontrollerna på sjukhuset som sker var tredje månad sitter Agneta fortfarande i kommunfullmäktige. Hon har även under denna sjukhusvistelserna fått en nyfunnen hobby – att sticka.
Vissa dagar är mycket tuffa men Agneta Gille försöker rots det vara positiv och inte låta svårigheterna knäcka henne.
– När jag var på sjukhuset hade jag ofta så väldigt tråkigt. En kompis uppmanade mig att lära mig sticka. Så jag fick garn och sedan dess har stickat mycket och håller nu på med en tröja. Jag är också väldigt idrottsintresserad och hoppas kunna börja komma igång med träning igen, säger hon.