86-åriga Nils-Erik Hultman bor sedan ett par månader tillbaka i en lägenhet i Östhammar. Merparten av sitt liv har han dock bott i Ånö och det var också där hans resa som brunnsborrare började.
– Intresset föddes nog när bröderna Andersson från Snesslinge kom till oss och borrade en brunn när jag var 14-15 år. Jag var med nästan hela tiden och de märkte väl att jag var intresserad, för ett par år senare skulle de köpa en ny borr och då ville de att jag skulle börja arbeta för dem, säger Nils-Erik Hultman.
Sagt och gjort och sedan arbetade han som brunnsborrare i närmare 30 år, fram till 1975.
– Vi använde oss av en metod som kallades linstötborrning. Det är en uråldrig metod och det tog ofta mellan två och tre veckor att borra en brunn på 30 meter. 56 gånger i minuten slog den helgjutna stången ner och den djupaste brunn jag borrade var 120 meter.
På 1970-talet kom tryckluftsborrarna. De borrade en brunn på betydligt kortare tid och för att överleva som brunnsborrare måste stora investeringar i nya maskiner göras.
– Jag tog aldrig det steget utan avvecklade i stället min firma och började arbeta vid Elis Johanssons snickeri. Där blev jag kvar i fem år innan jag blev arbetsledare på Samhall. Sju år senare kom jag till Marinteknik i Öregrund och där blev jag kvar till pensioneringen, säger Nils-Erik Hultman.
Redan när han slutade som brunnsborrare fanns tankar på att nedteckna minnen från den tiden, men inte förrän han blev pensionär tog han tag i det. Och efter flera längre uppehåll står han nu med ett färdigt manus.
– Utan mina dagböcker från den tiden hade jag inte kunnat göra den här minnesskriften och inte heller utan hjälp av min dotter Lola och av Birgitta Taxell. Birgitta har hjälpt mig att scanna in bilder och hon har varit bra att diskutera upplägget med.
Nils-Erik Hultman är van skribent. Han har tidigare gjort en skrift om sina föräldrar och varje år medverkar han i Hökhuvuds hembygdsförenings hembygdstidning med berättelser från förr.
– Kanske kommer jag framöver att samla mina bidrag från hembygdstidningen i en egen skrift också. Ja, det blir nog mitt nästa projekt.