På fredagen presenterades den internationella expertgruppens granskning av Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) ansökan om att få bygga slutförvar för kärnbränsle i Forsmark. I samband med det passade även Strålsäkerhetsmyndigheten på att berätta om resultaten av de stresstester som utförts på de svenska kärnkraftverken. Granskningen visar på robusta anläggningar men med flera förbättringsområden.
Efter olyckan i Fukushima beslöt EU:s ministerråd i mars att alla EU-länder med kärnkraft skulle göra en samlad risk- och säkerhetsbedömning av sina kärnkraftverk. Resultaten av de så kallade stresstesterna, som ska visa hur väl anläggningarna klarar av påfrestningar, presenterades under fredagen. Över lag visade testerna på robusta kärnkraftverk, men vissa områden behöver ändå förbättras.
– Alla svenska reaktorer har haverifilter, vilket innebär att man kan släppa ut övertrycket vid en allvarlig olycka, så att omgivningen inte får stora konsekvenser. Men haverifiltren är byggda för att fungera i tjugofyra timmar, och inte för haverisituationer som är utsträckta i tiden, som till exempel vid olyckan i Japan, säger Jan Hanberg, enhetschef och projektledare på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
Även härdkylfunktionen kan förbättras, liksom tillgång till elkraft.
– El är en central del för att klara ett kärnkraftverk under ett olycksscenario. Till exempel skulle man kunna stärka reservkraften genom att ha flera mobila dieselaggregat som kan kopplas in, säger Jan Hanberg.
En expertgrupp från kärnenergibyrån NEA, som har granskat SKB:s ansökan om byggnation av ett slutförvar för kärnavfall i Forsmark, berättade också om sina preliminära slutsatser. Slutrapporten presenteras först nästa sommar och ska bland annat ligga till stöd för SSM:s egen granskning. Men det var få klara besked som en försiktig grupp experter kunde ge.
– Vi har bara kommit halvvägs genom arbetet med rapporten och därför kan jag bara ge er en försmak av vad vi diskuterar, sa Michael Sailer, ordförande för NEA.
Men Johan Swahn från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, tyckte att SKB kommit lindrigt undan i veckans utfrågning.
– Hur ska ni handskas med all den information som inte finns med i ansökan, exempelvis om hur koppar korroderar? undrade han och syftade på de kopparkapslar som avfallet är tänkt att förvaras i.
Michael Sailer menade att kopparbehållarna är de mest avancerade anordningarna i sitt slag, men han ville se fler analyser av berggrunden som bränslet ska förvaras i.
– Vi anser att osäkerhetsanalyserna kan förbättras, sa Michael Sailer.