Björn Karlsson är tidigare ordförande i reaktorsäkerhetsnämnden. I ett inslag på Vetenskapsradion drar han paralleller till händelserna i Japan och ifrågasätter säkerheten vid bränslebassängerna där det använda kärnbränslet förvaras en tid.
– Jag tror att det är ett försummat område. Det är för det första inte riktigt säkerhetsklassat. För det andra är det ett ganska enkelt kylsystem, säger Björn Karlsson till Vetenskapsradion.
I de svenska kärnkraftverken förvaras det använda uranbränslet under cirka två år i öppna bassänger utanför reaktorinneslutningen, innan det transporteras till mellanlagret Clab i Oskarshamn. Det för enligt Björn Karlsson med sig risker.
– Byggnaden är inte alls lika stark som själva reaktorinneslutningen och skulle kylningen till förvaringsbassängerna upphöra av någon anledning kan det koka torrt i bassängerna, explosiva gaser kan bildas som i värsta fall skulle kunna förstöra den yttre byggnaden, säger Björn Karlsson.
Claes-Inge Andersson är kommunikationschef på Forsmarks Kraftgrupp, och han säger till UNT att även säkerheten kring bränslebassängerna säkerligen kommer att ses över mot bakgrund av händelserna vid Fukushima i Japan. I åtminstone ett fall har en vätgasexplosion skett i en torrlagd bränslebassäng där.
– Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, kommer att fånga upp det här och formulera nya krav generellt. Men det finns naturligtvis reservsystem för att kunna sköta kylningen i reaktorhallbassängerna och det är samma klass på dem som på själva reaktorn. Därmed inte sagt att det inte kan finnas anledning att se över den funktionen också.
Claes-Inge Andersson ifrågasätter jämförelsen mellan det som hänt i Japan med situationen på de svenska kärnkraftverken.
– Reaktorbyggnaderna som vi har i Sverige är annorlunda än de i Japan. Blir det ett övertryck så kan man släppa ut det via luckor som öppnar sig, så att vätgasen ventileras ut i friska luften.