Den lag som gör att kommunerna från år 2016 måste ta emot ett visst antal flyktingar som fått uppehållstillstånd har satt press – inte minst på Östhammars kommun. I fjol skulle man klara av att lösa bostadsfrågan för 85 personer, (vuxna och barn, ensamkommande ej inräknade), enligt avtalet med Migrationsverket. Det gick inte fullt ut, säger Anna-Karin Bexelius som är chef på kommunens introduktionsenhet och jobbar med bostadsfrågorna den senaste tiden.
– Vi försöker göra så gott vi kan och ta emot så många som möjligt. Men det är väldigt besvärligt inte bara i Östhammar, utan för nästan alla kommuner.
Som en nödlösning har Östhammars kommun hyrt ett vandrarhem av en idrottsklubb ett antal månader. Där kan runt tio personer bo i vinter.
– Vi har hyrt vandrarhemmet eftersom vi inte kan sätta någon på bar backe. Men det är ingen långsiktig lösning, säger Anna-Karin Bexelius.
Kommunen har även annonserat och bett allmänheten om uthyrning av uthus eller lägenheter till kommunen, som i sin tur hyr ut i andra hand. Men hittills har gensvaret varit knappt.
– Det har gett en del, men få konkreta fall där vi har kunnat skriva kontrakt. En del personer vill ha väldigt höga hyror och andra har kanske ångrat sig, det är alltid svårt att hyra ut möblerat till personer man inte känner. Till viss del kan jag förstå det, man tar man alltid en viss risk med sina möbler. Men i det här fallet besiktigar kommunen lägenheten och ersättning kan ges om det sker mer än normalt slitage, säger Anna-Karin Bexelius som är tacksam för allmänhetens hjälp.
Bostadsfrågan försvåras av att processen på statlig nivå, än så länge, tar lång tid. Många flyktingar får kommunplacering ungefär samtidigt.
– Fortfarande är det också så att en del tackar nej till anvisad bostad och löser sin bostadssituation på annat sätt, då måste erbjudandet gå till en annan familj som ska få bosättningsmaterialet. Processen är väldigt trög och omständlig.
År 2017 ska Östhammars kommun ta emot 101 flyktingar. Runt 70 personer, av 85, klarade kommunen av 2016. Vad som händer när en kommun inte klarar sitt årliga åtagande är oklart. Eventuellt läggs det på kommande årskvot.
– Det kan komma sanktioner, men det vet vi inte, säger Anna-Karin Bexelius.
Östhammars kommundirektör Peter Nyberg berättar att en förvaltningsövergripande grupp med namnet Bostadsakuten nyligen har bildats utifrån det nya migrationsläget.
– Det är en operativ grupp som ska hjälpas åt att skaka fram boenden för att klara bostadsförsörjningen de närmaste två till tre åren. Men syftet är att även andra grupper ska gynnas, direkt eller indirekt. Det finns unga som vill ha egen bostad och personer som flyttar hit för att arbeta. Det gäller att tillvarata de bostadsmiljöer som finns i vår kommun.
Men när det handlar om nya bostäder för flyktingar kan det på sikt bli kostsamt för kommunen. Etableringsersättningen från Migrationsverket är enligt Peter Nyberg "hyfsad" i dag. Men i den mån nya lägenheter byggs kan det vara svårt för personer som inte fått in sin fot på arbetsmarknaden att ha råd med hyran. Uppstår flyttkedjor kan det lösa sig.
– Men om boendekostnaderna kommer att skena tycker vi att staten bör öka sin ersättning till kommunen. Det är rimligt att staten finansierar sin migrationspolitik, säger Peter Nyberg som också ser ett behov av att flyktingar betydligt snabbare än i dag kan etablera sig på arbetsmarknaden så att de får en inkomst.
– Vi behöver lära oss av arbetskraftsinvandringen på 1960- och 70-talet. Att lära sig språket är viktigt, men språk och jobb får inte stå emot varandra.