Olof Molund, som till vardags är integrationssamordnare på samhällsutvecklingsenheten på Länsstyrelsen, är en av dem som ansvarar för samordningen av flyktingmottagandet från myndighetens sida. Han säger att de nu avslutat inventeringen av evakueringsplatser, det vill säga tillfälliga asylplatser, och att det i länet finns totalt 450 platser.
– Under fredagen kommer Norrbottens Länsstyrelse, som är de som lett länsstyrelsernas arbete med evakueringsplatserna, att presentera en sammanställning över hur det ser ut i landet.
Än så länge har Länsstyrelsen inte fått något nytt uppdrag att ta fram fler platser, men det kan bli aktuellt längre fram.
– Det vi väntar på nu är om det lagförslaget som säger att samtliga kommuner i landet ska ta ansvar för att ta emot nyanlända går igenom eller inte. Den utgången kan komma att få stor effekt på mottagandet av nyanlända och just nu ser det ut som att det finns en riksdagsmajoritet för förslaget.
I Håbo kommun har man anmält tolv evakueringsplatser till Länsstyrelsen.
– Sen så fortsätter vi arbetet med att försöka få fram fler platser, säger Thomas Brandell som är chef för socialförvaltningen.
Kommunen har två avtal med Migrationsverket gällande övrig invandring, men Thomas Brandell konstaterar att de inte lyckats i år.
– När det gäller vuxna har vi inte kunnat ta emot en enda och det beror enbart på bostadsbristen, det är den stora nöten att knäcka.
Han berättar att några anhöriga till ensamkommande barn och ungdomar har flyttat till Tierp under året, men de räknas inte in i den statistiken.
– Bostadsbristen är inte lätt att lösa, nu byggs det ett hundratal hyresrätter och förhoppningsvis kommer det att göra att det blir lättare för oss att få loss lägenheter.
Randi Graungaard är verksamhetschef för Individ- och familjeomsorgen i Tierps kommun, och precis som i Håbo konstaterar hon att bostadsbristen är det största hindret för ökad invandring till kommunen.
– Bostadsbristen är generell och drabbar inte bara den här målgruppen utan alla i Tierp.
Hon berättar att kommunen har lyckats ordna fram 110 evakueringsplatser i händelse av att Migrationsverket skulle behöva dem.
– Utmaningen där är att hitta lokaler som uppfyller hygienkraven, nu har vi två olika ställen som vi meddelat att vi kan upplåta under en månads tid.
I Heby kommun är det ont om evakueringsplatser.
– Problemet i Heby kommun är att det finns väldigt få lokaler som står lediga, speciellt när det gäller lokaler som kommunen förfogar över, säger Peter Lund, kommunchef i Heby kommun.
Han väljer dock att inte spekulera i hur framtiden kommer att se ut.
– Det är klart att det kommer bli en ökad förväntan och ett ökat tryck på kommunerna framöver. Men det är kommunstyrelsen som avgör vilken nivå det kommer ligga på oss.
I Älvkarleby kommun gjordes nyligen en inventering av möjliga evakueringsplatser – kommunen lämnade då ett förslag till Migrationsverket men har sedan inte hört något från myndigheten. Jenny Jönsson Dahlberg är integrationssamordnare i Älvkarleby kommun och har hand om nyanlända som redan beviljats uppehållstillstånd.
– Vi har haft en stor inflytt under hela våren av personer som bosatt sig på egen hand i kommunen, säger Jenny Jönsson Dahlberg.
I kommunen råder inte heller samma problem vad gäller bostäder.
– Vi har ju inte några lägenheter som står tomma, men vi har en bra rullians. Det är en väntetid på ungefär ett halvår upp till ett år för en lägenhet i Älvkarleby, säger Jenny Jönsson Dahlberg.
I Knivsta kommun har man nyligen upplåtit en lokal i gamla servicehuset för Migrationsverket att driva ett ankomstboende i. Enligt Migrationsverket kommer boendet att öppna om ungefär fyra veckor och väntas ge 100 till 150 evakueringsplatser. I dagsläget har kommunen även tagit emot drygt 40 ensamkommande flyktingbarn.
– Vi har även lämnat ett förslag till Migrationsverket om att vi kan erbjuda ytterligare 36 platser i kommunens regi, men det är inte helt klart ännu, säger Åsa Franzén, kanslichef vid Knivsta kommun.
Utöver bostadsfrågan så menar Åsa Franzén att de ser en utmaning i att erbjuda skolplatser för unga nyanlända.
– Vi behöver fler lärare för att kunna driva skolverksamhet för barnen. Det är ett problem som vi måste lösa när det kommer till längre placeringar, säger Åsa Franzén.
LÄS ÄVEN: Kommunerna kräver mer pengar.
UNT har sökt Östhammar, Enköping, Sigtuna och Uppsala kommun utan framgång.