Borrhåll kan vara lösning

Han är den berggrundsgeolog som på uppdrag av MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, granskat senare års forskning om berggrunden på stora djup. Och i hans rapport framgår att det kan finnas säkerhetsmässiga fördelar med en slutförvaring av kärnavfallet i djupa borrhål.
- Ja, under förutsättning att det verkligen går att deponera avfallskapslarna i djupa borrhål på ett säkert sätt vore det klart bättre att lägga avfallet flera kilometer ner i berget än på så grunda nivåer att hela slutförvaret skulle omges av ett rörligt grundvatten som ständigt har kontakt med biosfären och dess myller av organismer, växter och djur.

Karl-Inge Åhäll skriver att det ännu är svårt att bedöma alla risker med ett slutförvar på 3-5 kilometers djup, då exempelvis graden av återtagbarhet av avfallet samt oåtkomligheten av detsamma ännu inte klargjorts.
Dock framhåller han att senare tids forskning visat både att borrtekniken finns och att det finns områden på sådana djup som har ett så stabilt densitetsskiktat grundvatten att denna skiktning ordentligt försvårar transporten av radioaktivitet i berggrunden.

Om det använda kärnbränslet skulle slutförvaras i djupa borrhål, finns idag två olika koncept - lågtemperaturförvar (det enda som hittills diskuterats i Sverige) och högtemperaturförvar.
Det förstnämnda bygger på att man begränsar förvarets påverkan på det omgivande berget genom att fylla avfallsbehållarna med en låg koncentration av radioaktiva ämnen. Dessutom placerar man buffertmaterial mellan behållarna i borrhålen och därmed kan man utanför deponiområdet behålla ett relativt ostört berg.
Den andra metoden, högtemperaturförvar, kräver en mycket högre koncentration av kärnavfall i deponiområdet. Det uppnås genom att mängden radioaktiva ämnen är större i behållarna och att dessa sedan placeras tätt i borrhålen.

Efter förslutning av hålen skulle de avge så mycket värme att det närmast omgivande berget börjar smälta, vilket till en början leder till att bergets gas- och vätskeformiga ämnen drivs bort och därefter till att ett torrt och nykristalliserat berg bildas. Ett berg som utåt omges av flera fysiska och geokemiska buffertzoner.
Varken MKG eller Karl-Inge Åhäll har ännu tagit ställning för eller emot metoden att slutförvara det använda kärnbränslet i djupa borrhål. Båda parter menar dock att senare års forskning gjort de djupa borrhålen till ett alltmer intressant alternativ och därför vill de att utredningen kring dessa fortsätter.
- Det finns mycket kvar att ta reda på och även om man finner metoden intressant krävs såväl ny forskning som fortsatt teknikutveckling, säger Karl-Inge Åhäll.

Fotnot: Den 14-15 mars anordnar KASAM, Statens råd för kärnavfallsfrågor, en konferens om metoden med djupa borrhål för slutförvaring av använt kärnbränsle. UNT kommer att bevaka konferensen.

Borrhåll kan vara lösning

Är det bättre att förvara det använda kärnbränslet i djupa borrhål på tre kilometers djup än i tunnlar 500 meter ner i berget?- Det finns ännu inget svar på den frågan, men med den kunskap vi har idag är SKB:s metod inte längre lika självklar, säger professor Karl-Inge Åhäll.