BAKGRUND: Jakten på en plats

I början av 90-talet tillfrågade Svensk Kärnbränslehantering (SKB) ett antal kommuner runt om i Sverige om man fick genomföra platsundersökningar med provborrningar för att hitta en plats för ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ända sedan 70-talet har företaget forskat för att ta fram en metod för att slutförvara det högaktiva avfallet.

Sammanlagt genomfördes förstudier i åtta kommuner, Storuman, Malå, Tierp, Östhammar, Älvkarleby, Oskarshamn, Nyköping och Hultsfred. Storuman och Malå tackade dock nej till att fortsätta delta i processen efter folkomröstningar.
1995 tillfrågades Östhammars kommun som den första i Uppsala län. 1998 vände sig SKB till Tierp och 1999 Älvkarleby.
Samma år presenterades den slutgiltiga förstudierapporten för Östhammars kommun som visade att SKB ville prioritera ett område i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Under hösten valde SKB de tre platser där man ville fortsätta med platsundersökningar, Östhammar, Oskarshamn och Tierp. I Tierps kommun sade politikerna till slut ändå nej till provborrningar efter en het debatt i fullmäktige 2002.

I stället inleddes nu en platsundersökning i Östhammar och en i Oskarshamns kommun. Sammanlagt pågick platsundersökningen i Forsmark i Östhammars kommun i sex år från 2002-2007. Platsundersökningen innebar bland annat att man borrade sig ner i berget och hämtade upp borrkärnor. SKB och dess konsulter undersökte också skog och mark, hav och vattendrag och gjorde mätningar på grundvattnets kemiska sammansättning och dess vägar i berget.
Sammanlagt borrades 25 kärnborrhål, varav 19 var 500 meter långa. Resultaten visade på ett sprickfattigt och torrt berg på det djup där man tänkt sig förlägga förvaret. Samtidigt upptäcktes höga bergsspänningar. En plats som ansågs vara lämplig identifierades sydost om Forsmark.

I Oskarshamns kommun provborrade SKB från början i ett område i närheten av mellanlagret på Simpevarpshalvön. Där visade sig dock berget vara av sämre kvalitet och SKB bestämde sig därför för att koncentrera undersökningarna till Laxemar. Där utfördes 19 djupa och 25 korta kärnborrhål.
Direkt efter att platsundersökningarna avslutades inleddes analysarbetet, ett arbete som nu lett fram till valet av plats. Om ett år räknar SKB med att kunna lämna in ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten enligt kärntekniklagen och miljödomstolen enligt miljöbalken. Myndigheternas prövning väntas ta ytterligare två till tre år innan ärendet kan lämnas till regeringen för beslut.
Först 2015 räknar SKB med att kunna påbörja bygget av ett slutförvar och någon gång efter 2020 kan den första kapseln rulla ner i förvaret.