Avgångselever för slutförvar i Forsmark
Eleverna i årskurs 3 på Bruksgymnasiet i Gimo hade på onsdagen en temadag om slutförvar av använt kärnbränsle. En klar majoritet av eleverna är för ett slutförvar i Forsmark, visade en omröstning.
Johan Swahn från MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, ifrågasatte SKB:s valda metod att vilja placera kärnavfallet i kopparkapslar cirka 500 meter ned i berggrunden. I stället förordade Johan Swahn mer forskning om en metod som kallas djupa borrhål, som innebär att man borrar breda hål och sänker ned kärnavfallet till flera tusen meters djup.
— Vi borde avvakta mer forskning i stället för att använda en metod som vi är osäkra på, sade Johan Swahn.
Försvarade metoden
Kaj Ahlbom från SKB:s platsundersökning i Forsmark försvarade dock den valda KBS-3-metoden.
— Vi har kunskap. Dessutom kommer vi inte att få tillstånd från myndigheterna om de bedömer att det här är osäkert. SKB:s inställning är att vi bör handla nu, och inte skjuta frågan framåt.
Anders Jörle från Statens kärnkraftinspektion ansåg att SKB:s valda metod är att föredra framför djupa borrhål, som är svåra att kontrollera rent tekniskt.
— SKB:s metod stämmer också bättre överens med det barriärstänkande som vi förespråkar för att skydda människor och miljö.
Efterlyste mer forskning
Mikael Jensen från SSI, Statens strålskyddsinstitut, hade dock gärna sett mer forskning om djupa borrhål i ett 20-årsperspektiv.
— Men det finns ingen vilja från politiskt håll att driva den frågan.
Efter debatten fick eleverna rösta om slutförvaret. Eleverna fick ta ställning till om de med nuvarande kunskap är för eller emot att SKB bygger ett slutförvar i Forsmark, enligt KBS-3-metoden. Av 125 röstande elever var 74 för, medan 11 var emot. 40 elever valde att avstå från att ta ställning i nuläget.
Så jobbar vi med nyheter