Skolorna har varit ute till försäljning hos mäklare och priset som familjeföretaget Gardet AB är beredd att betala är 1,25 miljoner kronor per fastighet. Som UNT skrivit har kommunstyrelsens arbetsutskott föreslagit kommunstyrelsen och i nästa led fullmäktige att säga ja till affären i juni.
Många i bygden har ifrågasatt det rimliga i att starta och driva två vandrarhem med totalt hundra bäddar utanför Österbybruk. Spekulationerna är i full gång om det finns planer på att öppna tillfälliga asylboenden i lokalerna efter att de byggts om och rustats upp. Men så är inte fallet, säger Per Åberg i Gardet AB.
– Det är inte vår utgångspunkt. Men det finns folk som ringer och vill få det dithän, de vill att vi ska erkänna. Men vi kan inte ställa ut några löften om exakt vad vi ska göra. Det får verkligheten bestämma. Kanske kan det bli ett konstnärshus, eller ett kafé i samarbete med konditoriet i Österbybruk.
Är asylboende alltså inte aktuellt?
– Det är inget som vi har planerat. Vi vill göra ett mysigt vandrarhem som vi tänkt driva själva. Sedan får vi se, det hinner hända mycket och vi ska först och främst göra i ordning byggnaderna och det kommer att ta sin tid.
Många människor i världen flyr undan krig och förföljelse, inte minst i Syrien. År 2015 räknar Migrationsverket med att det kommer cirka 80 000 flyktingar till Sverige. Per Åberg säger att hans företag inte lagt något anbud hos Migrationsverket i den upphandling om tillfälliga asylboenden som pågår. Men han utesluter inte asylboende på sikt.
– Nej, det kan man aldrig göra. Jag kan varken lova det ena eller det andra. Men en sak är säker och det är att vi måste se till att affären går runt.
Vore det inte en bra affärsidé att satsa på asylboende när behovet är stort?
– Det är klart, men sedan behöver man inte jaga den sista kronan heller. En sådan verksamhet är dessutom inte problemfri. Det finns många som är emot det och asylboenden utsätts för sabotage och bränder och allt mellan himmel och jord. Man får nog tänka sig för väldigt noga.
Kommunalrådet Jacob Spangenberg (C) säger till UNT att företaget har vunnit en öppen försäljning på marknaden genom att lägga det högsta budet.
– Vi har uppdraget att sälja den här egendomen och det skulle också befria kommunen från kostnader för att hålla byggnaderna i skick. Arbetsutskottet har sagt ja, utifrån kunskapen att köparen planerar vandrarhem.
Hur realistiskt är det med vandrarhem i Film och Morkarla?
– Det är klart att en och annan funderat på det. Men risktagandet är köparens och jag behöver inte se deras kalkyl. Kommunen kan dessutom aldrig villkora en försäljning med att köparen ska ha en viss verksamhet, det har ingen rättsverkan överhuvudtaget.
Jacob Spangenberg skulle personligen inte ha något emot om någon öppnade ett tillfälligt asylboende utanför Österbybruk.
– Nej, jag har inget emot det. Man kan fundera utifrån perspektivet tillgänglighet, om det skulle vara hämmande med ett boende en bit utanför allmänna kommunikationer. Samtidigt skulle det tillföra arbetstillfällen och öppna för tjänster som man kan sälja. Så är det med all ny verksamhet.
I Uppsala län bor just nu 198 asylsökande i lägenheter som Migrationsverket hyr. De flesta asylsökande i länet - 627 människor - har ordnat boende på egen hand. 287 personer bor i tillfälliga asylboenden som upphandlats - exempelvis vandrarhem och stugbyar. Ersättningen från Migrationsverket varierar, men taket är 350 kronor per plats och dygn om mat ingår.