Molnen har dragit in över Gärdebyn utanför Alunda. Det är morgon och fotbollsgolfbanan är fortfarande tom. Men om ett par veckor väntas tusentals människor invadera skogsområdet längst banan för att se världsledandeidrottsmän- och kvinnor göra upp på banan i världsmästerskap i fotbollsgolf.
Christer Grundström, vd och ansvarig på plats, kan knappt tro att det är sant.
– VM, de två bokstäverna har ett visst genomslag, säger han och ler brett på väg ut mot banan.
Totalt 158 spelare från 18 nationer gästar Alunda den 26:e juli då första utsparken görs.
– Jag kan inte komma på någonting som skulle kunna vara en större händelse i kommunen under sommaren, säger han.
Det var för ett år sedan som man började gräva i skogen intill den befintliga golfbanan. Det var nästan helt utan att veta vad de gav sig in på, menar han. En månad senare fick de frågan om att arrangera VM. Man beslutades sig då för att anta utmaningen och sedan den första juni står banan färdig.
Christer har bara hunnit spela banan en gång tidigare när UNT tar med honom ut. Sanna Axelsson, 17 år som har sommarjobb på banan är ute och spelar innan hon ska gå på sitt pass och vi beslutar oss att haka på henne. Sanna är egentligen fotbollsspelare, golf har hon bara provat på några gånger.
Sannas första boll rullar fint i mitten längts det lågt klippta gräset. Hon har kommit underfund med den teknik som även proffsen använder sig av – bredsida. Jag försöker mig också på en bredsida och bollen tar sig närmre ”green” där hålet, som är 55 cm i diametern, väntar, vilket dock inte gör det lättare på något vis. Tanken på att forma sitt ben och sin fot till en ”järnsjua” eller en ”driver” är ganska rolig.
Runt omkring oss finns en vacker skog med björk och ormbunkar. Bland det gröna höga gräset syns rödklöver, hundkex och några smultron här och där. Trots dem är det höga gräset, eller ”ruffen” som det kallas, inget ställe man vill hamna på med sin boll.
– Jag funderar på att chansa, kanske hamnar jag mitt i skogen, säger Sanna när banan kröker sig.
Och det var precis vad hon gjorde, de vill säga både chansade och hamnade i skogen.
– Om inte stubben hade varit här, säger hon efter att ha tagit sig in till bollen som ligger framför en gammal torr stubbe.
Christer påtalar att det är förbjudet att ta bort grenar och så även stubbar för att kunna genomföra sin spark. Sanna får lägga ut bollen på banan igen och ”plikta” en spark. Sannas bakslag gör Christer kaxig. Men efter tre hål har han blivit mer ödmjuk och Sanna slipper att känna sig besegrad av chefen.