Var tredje person över 80 år i Östhammars kommun är i behov av insatser från äldreomsorgen. Det är fler än snittet för alla svenska kommuner.
Valet 2022
Svenskarna lever längre vilket avspeglar sig i en ökande andel äldre i alla kommuner. Och det går fort. I Östhammar, som även haft en hög inflyttning, har antalet invånare mellan 70 och 74 år exempelvis ökat från 1 093 till 1 702 personer på bara tio år.
Och det ser ut att fortsätta i samma takt, enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser. Mest ökar de allra äldsta. I fjol fanns 1 575 invånare i Östhammars kommun som är 80 år eller äldre. Om tio år väntas antalet 80-plussare vara 2 557 stycken.
– Att vi får leva längre är oerhört positivt, men det ställer högre krav på välfärden, säger Lisa Norén (S).
Hon är i dag som ordförande för socialnämnden högst ansvarig för vård- och omsorgsfrågorna. Hon är också Socialdemokraternas förstanamn i höstens val.
I dag har knappt var tredje 80-plussare i Östhammars kommun behov av äldreomsorg, antingen plats på särskilt boende eller hemtjänst.
Nu finns totalt 233 platser på kommunens särskilda boenden. Tittar man bakåt finns en tendens att andelen som är i behov av en boendeplats minskar då fler vill och kan bo kvar hemma, men Östhammars kommun gör ändå bedömningen att det kommer finnas ett behov av drygt 100 nya boendeplatser inom tio år. Det skulle innebära minst två helt nya äldreboenden.
I Östhammar finns i dag fem särskilda boenden med totalt 233 platser. Det största är Edsvägen 16 i Östhammar.
Är det inte dags att börja bygga?
– Om prognosen håller i sig behöver vi skapa fler platser på särskilda boenden. Men vi måste också upprätthålla balansen. Vi kan inte hamna i en situation där vi betalar stora summor för nya äldreboenden som sedan står tomma. Fler äldre kan i dag bo kvar hemma längre och leva mer självständigt. Vi kanske snarare behöver titta på att utveckla olika typer av mellanboenden, som trygghets- och seniorboenden.
Om tio år räknar kommunen med att det kommer behövas ungefär 100 nya äldreboendeplatser, men Lisa Norén kan i nuläget inte säga när man måste börja bygga.
Varför bygger ni inte fler sådana?
– Det är inte kommunen som bygger trygghets- och seniorlägenheter. Men vi jobbar brett tillsammans med Östhammarshem och andra aktörer för att möjliggöra fler sådana boenden. Vi vet att det finns ett intresse och ser gärna att det arbetet går fortare.
På skolområdet lyckades kommunen inte anpassa skolorna efter antalet elever utan tvingas använda baracker, hur ska ni undvika att samma misstag görs på äldreområdet?
– I dag är väntetiden från beslut till inflytt på ett särskilt boende i genomsnitt 18 dagar. Vi följer väldigt noggrant hur genomsnittstiden utvecklar sig. Vi är redo att kunna hitta flexibla lösningar även kortsiktigt om det behövs. Kommunen har i dag lokaler som vi snabbt skulle kunna ställa om och använda som äldreboende medan vi bygger ett nytt.
UNT har tidigare berättat att antalet avvikelser inom äldreomsorgen har ökat rejält de senaste åren, något Lisa Norén primärt förklarat med bättre system för att kunna rapportera in problem.
Vad anser du om delade turer inom äldreomsorgen?
– Det hör inte hemma i framtidens personalpolitik. Ska vi ha kvar delade turer ska det vara en möjlighet för de som vill, inte ett krav.
Flera partier, inklusive ni, vill minska antalet anställda som varje brukare träffar. Varför har ni inte infört det?
– Vi är precis i startgroparna med ett pilotprojekt i Hargshamn där vi ska prova ett arbetssätt med mindre arbetslag för att skapa bättre kontinuitet.
Flera oppositionspartier och anhörigföreningen har kritiserat nuvarande styre för att ha infört en "minuttaxa" som tvingar de anställda i hemtjänsten att "jaga minuter" i stället för att fokusera på kvalitet.
Dagens system bygger på tidsschabloner som fungerar som en vägledning för kommunens biståndshandläggare. Kommunen beslutar hur mycket insatser en person ska beviljas och gör en bedömning av hur mycket tid det beräknas ta. Personalen loggar sina besök med en mobiltelefon och utföraren, det vill säga antingen den kommunala eller privata hemtjänsten, får sedan ersättning för utförd tid.
Lisa Norén (S) var med och införde den omdiskuterade omorganisationen inom äldreomsorgen. Ett mål har varit att fler ska kunna få hjälp hemma. I fjol ökade antalet utförda timmar med drygt 20 procent, något som också förklarades av pandemin.
Lisa Norén menar att dagens system är bra. Det garanterar att den enskilde eller deras anhöriga kan se att brukaren faktiskt fått sina insatser utförda.
– Jag tror inte att det viktigaste vi kan göra för våra äldre att ta bort ersättningsmodellen vi har för utförarna. Vi måste i stället fokusera på hur vi kan skapa bättre personalkontinuitet och mer delaktighet för de anställda.
Hur stor utmaning är den åldrande befolkningen?
– Jag tror vi måste bli bättre på att se äldre som en resurs och inte som ett problem. Vi måste se på människor utifrån vad de kan och klarar av. Sedan måste vi som ansvariga ha bra planering och god framförhållning för att kunna tillgodose att alla våra äldre får ett meningsfullt och självständigt liv.