Anna Lidvall Gräll, utbildningsansvarig, säger att en av de viktigaste sakerna i vallokalen är röstlängden där varje väljare ska prickas av. "Viktigt! Ni bör använda linjal här, annars är risken att man prickar av fel" säger hon till kvällens elever.
– Det blir mycket teknikaliteter och detaljer, men varje detalj är otroligt viktig, säger Anna Lidvall Gräll, utbildningsansvarig på valkansliet.
Konferensrummet i Östhammars kommunhus är fullsatt. Det här är en i raden av obligatoriska utbildningstillfällen för de volontärer som ska arbeta med röstmottagning under valet. Just i kväll utbildas ett 40-tal av de som ska arbeta under själva valdagen. Valarbetare, eller röstmottagare, är ett av de viktigaste uppdragen en människa kan ha. Det är i alla fall vad de får höra, ett flertal gånger.
Här finns män och kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund. En del har varit med förut, några är kända ansikten, i alla fall lokalt och politiskt. Mest känd är nog det avgående kommunalrådet Jacob Spangenberg (C). Han känner plikten kalla, nu när han inte längre står överst på valsedeln.
Mer okänd, men lika behövd är Stefan Gustafsson från Gimo. Han, liksom Marie Eriksson från Film, har rekryterats till uppdraget av samma ombudsman på IF Metall vid Sandvik.
– Jag är med för att jag vill att röstningen går säkert till, säger Stefan Gustafsson.
Marie Eriksson blev rekryterad att bli valarbetare via sin fackklubb. Hon ser fram emot att få se hur ett val fungerar inifrån.
Marie Eriksson håller med och lägger till:
– Det är kul att prova på och se hur ett val fungerar, säger hon.
Det är sammanlagt 311 val som ska avgöras den 11 september. Till riksdagen, 20 regioner och 290 kommuner. Vad kostar egentligen hela det här demokratiska jättemaskineriet?
– Valmyndigheten uppskattar statens totalkostnader för valgenomförandet till cirka 550 miljoner kronor. Det är en grov uppskattning, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
Sammanlagt tillverkas över 700 miljoner valsedlar inför ett nationellt val.
De betalar ut statsbidrag på närmare 300 miljoner till kommunerna som ska se till att valen kan genomföras. Länsstyrelserna, som bland annat kontrollräknar alla röster och rapporterar in valresultat, får cirka 70 miljoner. Alla valsedlar, röstkort och annat valmaterial kostar cirka 100 miljoner kronor. Men ett val kostar mer än bara pengar.
– De frivilliga insatserna är helt avgörande för att valet ska kunna genomföras, säger Camilla Strandman (C), ordförande i valnämnden i Östhammar.
En röstmottagare i Östhammars kommun får 2 400 kronor. Beroende på hur mycket ansvar man har kan man få lite mer eller mindre. Men valarbetare är inget man tjänar storkovan på. Det ser ungefär likadant ut i alla kommuner.
Camilla Strandman (C) leder valnämnden i Östhammars kommun. Valnämnden är den lokala valmyndigheten och har hela ansvaret för genomförandet av röstning inom kommunen.
– Man blir inte rik på det, om man säger så. Men man får ett arvode och vi har justerat upp arvodena. Ingen ska gå back för att man engagerar sig, men ersättningen är mer symbolisk, säger Camilla Strandman
Vad får man ut av att engagera sig?
– Man får se systemet inifrån, man får lära sig hur allt fungerar och så får man vara en viktig kugge i vårt demokratiska system.
Det är ingen lätt sak att genomföra ett val. Instruktionerna från Valmyndigheten är omfattande. Allt från hur vallokalen ska möbleras till vad röstmottagarna får prata om, även när det inte är några röstande i lokalen, regleras. Checklistorna som ska gås igenom är på hundratals sidor. Vem som ska göra vad och när är planerat i detalj.
"I vallokalen är vi civila, vanliga medborgare" säger Camilla Strandman (C) och påpekar för röstmottagarna att inga politiska pins eller kläder är tillåtna i vallokalen. Den ska vara värdeneutal.
– Det är oerhört uppstyrt och reglerat. Jag får ofta frågan om det inte är ganska lätt att fuska? Svaret är entydigt nej. Alla röstmottagare kontrollerar varandra, man är aldrig ensam i vallokalen eller med rösterna och det är viktigt att komma ihåg att allmänheten alltid har tillträde till vallokalen – både under själva röstningen och rösträkningen, säger Camilla Strandman.
Vad är det vanligaste felet väljarna gör?
– En del missar att försegla kuverten, sådant kan vi upptäcka och påpeka för väljaren. Annars är det nog att man råkar lägga dubbla valsedlar i kuverten. Det är svårt för en röstmottagare att känna om det ligger en eller två valsedlar i kuvertet.
I Östhammars kommun är 17 946 personer röstberättigade i år. I kommunens 13 vallokaler kommer det finnas 132 röstmottagare bara på valdagen.
Att hitta frivilliga som ställer upp är inte helt enkelt i alla kommuner. Valkansliet i Östhammar har fått jaga en del för att fylla alla skift.
På utbildningen i kommunhuset sitter tre tjejer i 20-årsåldern, som trots sin ungdom varit med förr.
– Vi fick frågan av vår svenskalärare när vi pluggade på Bruksgymnasiet inför valet 2018 och sa ja. Det var så kul att vi ville göra det igen, säger Edith Zackrisson, 23.
Edith Zackrisson, Alva Lamell och Sandra Eriksson kommer i år att ta emot och räkna röster för tredje gången.
Sandra Gustafsson, 23, håller med:
– Det var spännande att sitta långt in på natten och räkna röster, säger hon.
Enda gången det hakade upp sig var när två Gimobor klev in i lokalen utan ID-handlingar.
– De var ju vana vid att valarbetarna kände igen dem, men vi var för unga för det, säger Edith och skrattar.
De två ska jobba i samma vallokal i Gimo. Kompisen Alva Lamell kommer hjälpa till i Alundas vallokal. Alla tre har även ställt upp och rösträknat EU-valet så egentligen är det nu tredje vändan de siktar in sig på.
– Klart man ställer upp och gör lite samhällsnytta, det handlar ju bara om vart fjärde år, säger Alva Lamell.
Slår man ut Valmyndighetens uppskattning 550 miljoner på 8 miljoner röstberättigade betalar varje person cirka 70 kronor för att få rösta. Men så enkelt är det så klart inte.
Kommunerna använder utöver bidrag från Valmyndigheten dina skattepengar för att anordna valen. Varje kommun lägger från en halv miljon upp till runt 10 miljoner kronor på valet, beroende på kommunstorlek.
Pennor och linjaler ska inhandlas. Valsedelställ och valurnor kan behöva uppdateras. Dessutom hyrs vallokaler och andra lokaler där man kan förvara allt material när det inte är val. Den största utgiftsposten för kommunen är alla valarbetare.
Kommunerna räknar alla röster på valnatten. På länsstyrelsen kommer sedan ett 60-tal personer att kontrollräkna ungefär 780 000 röster från länets invånare. Det är den slutliga rösträkningen.
Partierna lägger också mångmiljonbelopp på valet. Affischer, annonskampanjer och valstugor kostar pengar. En del kommer från medlemsavgifter men en stor del kommer från skattebetalarna. Riksdagen betalade ut knappt 168 miljoner i bidrag till partierna bara i år.
Även kommunerna betalar ut partistöd och tittar man på redovisningarna för hur pengarna används är det en hel del som hamnar i ”valkassan”.
Man kan ta det här hur långt som helst. Mediernas bevakning för att du ska kunna göra ett bra val kostar i form av prenumerationer eller public service-avgift. Polisen och andra rättsskyddande myndigheter som sätter in extra resurser för att garantera valets säkerhet är inte gratis. Och så vidare.
Exakt hur stor totalsumman blir är alltså i princip omöjligt att svara på. Men utan att sticka ut hakan kan man konstatera att demokrati kostar.