24/9 2006: Jätteprojekt ger kunskap på djupet
Enorma resurser har lagts på att hitta ett sätt att slutförvara det högaktiva kärnavfallet. Det kan handla om vårt största naturvetenskapliga forskningsprogram någonsin. Och platsundersökningen i Forsmark är en källa till ny kunskap.
-Utan platsundersökningarna skulle vår kunskap om berggrunden aldrig gått framåt på det sätt som nu skett. Det här ger ett enormt tillskott till grundforskningen, säger Mike Stephens, som är anställd av Sveriges geologiska undersökning i Uppsala (SGU), men nu arbetar större delen av sin tid åt Svensk Kärnbränslehantering (SKB).
Hans uppgift är att analysera data som samlats in och skapa tredimensionella modeller av platsen. Arbetet sker i samarbete med andra geovetare med helt andra specialiteter.
-Jag är väldigt imponerad av integrationen av olika ämnesområden i det här projektet. Det är något som annars sker väldigt lite inom den vanliga forskningsvärlden, säger han.
SKB bedriver dessutom ren uppdragsforskning med en imponerande bredd. Här forskas det på allt från hur myror och maskar beter sig till hur stora industriprojekt kan påverka en liten ort.
Tidsperspektiven är nästan oöverblickbara för gemene man. Målsättningen är att slutförvaret för använt kärnbränsle ska vara säkert i 100 000 år.
-Vi tittar bakåt och drar slutsatser av det samtidigt som vi blickar framåt. Det är nog unikt. Vi är troligen de enda som bekymrar oss för nästa istid, säger Tommy Hedman, chef för teknikavdelningen på SKB.
Sammanlagt har SKB en budget för forskning och utveckling på 200 miljoner kronor årligen. Forskningsuppdrag inom naturvetenskapen läggs varje år ut för cirka 70-80 miljoner kronor. 20 miljoner av detta går till institutionerna i Uppsala, förutom SGU även Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet. Till detta tillkommer arbete som sker vid platsundersökningarna och befinner sig i gränslandet mellan kartläggning och forskning.
-Det är klart att det här har givit stora resurser till forskningen i hela Sverige. På geovetarsidan har forskarna tidigare haft det väldigt tufft, när SKB kom in blev det ett lyft, säger Mike Stephens.
Platsundersökningarna har pågått sedan 2002. Men forskningen om hur vi ska ta hand om vårt högaktiva kärnavfall har bedrivits i nästan tre decennier. Lena Thorell, vd för Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien har räknat ut att 200 doktorer examinerats på uppgifter direkt knutna till hanteringen av kärnavfallet under den här tiden.
Samtidigt har forskningen förändrats och utvecklats. Tommy Hedman beskriver det som tre faser där det började med grundforskning.
-Sedan har vi också bedrivit mycket teknikforskning. Vi har till exempel tagit fram metoder för att bygga i berget. Eftersom det inte finns någon annan som ska göra exakt samma sak som vi, har vi varit tvungna att göra det själva.
Forskningen har sidoeffekter. Flygindustrin har visat intresse för den nya svetsmetod som SKB utvecklat. Och mikrobiologerna har identifierat 200 nya arter av bakterier, en tidigare till stora delar oupptäckt värld nere i urberget. Mike Stephens menar att även nya upptäckter av hur berget växt fram och modifierats under 1900 miljoner år har gjorts. Något som kan ha stor betydelse för kunskapen om ett av världens äldsta kärnområden av kristallin berggrund.
-Man kan tänka sig att Forsmark blir ett referensområde för förståelsen av berggrunden ner till 1000 meters djup i det som kallas den Fennoskandiska skölden.
På senare år har också ett helt nytt forskningsområde blivit aktuellt, samhällsforskningen. För åren 2004- 2007 har SKB avsatt 35 miljoner kronor för just denna typ av forskning.
Thorleif Pettersson är en av dem som nyligen fått pengar. Han är professor i religionssociologi vid teologiska institutionen på Uppsala universitet och ska studera ungdomars syn på demokrati och teknologi.
-Så långvariga projekt som slutförvarsprojektet kräver att besluten har legitimitet. Och om man är intresserad av hur något ska se ut i morgon är det viktigt att undersöka ståndpunkterna hos dem som kommer att vara morgondagens beslutsfattare.
Thorleif Pettersson ser fram emot att bidra med sina kunskaper.
-Det är ett intressant problem och det är positivt att SKB väver in samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på frågan.
Fotnot: SKB:s verksamhet finansieras med pengar ur kärnavfallsfonden, vars styrelse är en statlig myndighet, som tar emot avgifter från kärnkraftsindustrin. En avgift finns inbakad i el producerad av kärnkraft.
Så jobbar vi med nyheter