Skarven är inte populär, då den både förstör och äter väldigt mycket fisk. I första hand ska jägarna inrikta sig på ungfåglar, som känns igen på sin brungrå fjäderdräkt och ljusa buk.
Tillståndet för skyddsjakt gäller i tre år, vilket är nytt och ett önskemål från de fiske- och jaktföreningar som ansöker om skyddsjakten varje år. De vill helt enkelt ha lite mer framförhållning.
– Ansökan om skyddsjakt på skarv är ett återkommande fenomen. Vi fattar ju i princip samma beslut år efter år, så nu testar vi att förlänga tillståndet i tre år den här gången, säger vilthandläggare Lars Plahn på länsstyrelsen.
Maximalt 500 skarvar får skjutas per år, i första hand 1 mars till 31 juli. Men i vissa områden, bland annat i Dalälvsdeltat, gäller andra jaktperioder för att värna känsliga fiskbestånd. Där sträcker sig jakten 1 mars – 15 oktober.
Fritidsfiskarna menar att skarven skadar redskap, men också fångsten. I länsstyrelsens bedömning ingår också att skydda känsliga fiskarter, bland annat abborre. Den leker ofta i grunda vatten och blir då ett lätt byte för skarven. Länsstyrelsen godkänner därför jakt på vattenområden grundare än 3 meter.
För Gräsö naturreservat anses skarven allmänt vara ett hot mot skärgårdsområdet och dess biologiska mångfald.
Flera villkor kommer med skyddsjakten. Bland annat får jägarna inte skjuta närmare än 300 meter från boplatserna för skarv, havsörn och fiskgjuse.
Länsstyrelsen pekar också på risken för blyförgiftning och vill att fällda skarvar ska tas omhand för att undvika att de blir mat till rovfåglar.