Under lång tid styrdes Östhammars stad av en borgmästare och tre rådmän. Dessa ingick i det så kallade magistratet och kunde vid stora frågor ta hjälp av rådstugan, där inflytelserika män hade rösträtt.
– Faktum var att Östhammar var den sista staden i Sverige som drevs på detta vis, säger Karl-Fredrik Ingemarsson.
Han är ordförande i Frösåkers hembygdsförening och den drivande i forskningen kring just den allmänna rådstugan.
1862 kom en ny kommunallag som talade om hur städer och socknar skulle styras. I den stod att beslutanderätten successivt skulle övergå från rådstuga till stadsfullmäktige, men också att städer med färre än 3000 invånare – dit Östhammar hörde med sina knappt 1000 boende – själva fick bestämma när detta skulle ske.
– Det var först när skolläraren och organisten Rikard Hagberg skrev ett brev till magistratet i augusti 1916 som processen kom igång.
I brevet skrev Hagberg att den allmänna rådstugan inte skulle bibehållas längre än tills dess att staden kunde uppvisa nödigt antal personer som kunde företräda medborgarna. Och att den tidpunkten väl för rätt länge sedan måste anses vara passerad.
– Det krävdes dock många möten innan rådstugan fattade det slutgiltiga beslutet om att övergå till stadsfullmäktige den 22 december 1916, alltså för precis hundra år sedan.
Vad betydde det rent praktiskt för Östhammars invånare?
– Östhammar genomgick en stor expansion i början av 1900-talet och det här var ett stort och viktigt steg mot demokratiseringen, säger Karl-Fredrik Ingemarsson.
Torbjörn Forsman är också han aktiv i hembygdsföreningen och han hyser ett stort intresse för gamla bilder. Att få veta historien bakom dem och gärna också vilka som är med på dem.
– Den här bilden är tagen i rådhussalen vid rådstugans allra sista möte. I mitten har vi borgmästare Johan Wahlund och rådmännen Mathias Lundqvist, Reinhold Sundberg och Johan Gustaf Carlsson. Runt dem står alla röstberättigande, som inte alls var speciellt många, säger han.
När det nya stadsfullmäktige trädde i kraft vid årsskiftet 1916–1917 fanns tre partier representerade; stadsfullmäktigepartiet, de moderata samt gårdsägare och arbetare. Rådstugans allra sista beslut blev hur fördelningen dem emellan skulle bli.
– Sedan fick de sinsemellan avgöra vem som skulle bli ordförande och det blev fabrikör Mattias Karlsson, säger Karl-Fredrik Ingemarsson.
Fotnot: Allmän rösträtt för män infördes 1918 och 1921 fick också kvinnorna chansen att säga sitt.