10/1 2004: Kärnfrågan
SPELPLANEN. SKB gör platsundersökningar i Östhammar och Oskarshamn, två kustkommuner med kärnkraftsvänlig befolkning.
SPELETS MÅL. Att gräva ned det radioaktiva kärnavfallet 500 meter i urberget, vilket medför en miljardindustri som lär ge minst 200 nya jobb till någon kommun.
-
Forsmark eller Oskarshamn? I vår tilltar diskussionen i Östhammars
kommun om det svenska kärnavfallet. Löften om nya jobb står mot framtida risker.
I en underjordisk vattenbassäng utanför Oskarshamn ligger det livsfarliga kärnavfallet för att kylas ned i 30 till 40 år. Vattnet ger skydd mot strålningen, men bassängen är ingen lösning på slutförvarsfrågan.
År 2008 räknar Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, med att lämna in ansökan om att få placera slutförvaret för högaktivt kärnavfall i Forsmark eller i Oskarshamn. UNT har skrivit mycket om vad som händer i Forsmark. För att byta perspektiv gjorde vi en resa till Småland och Oskarshamn.
Precis som Östhammars kommun ligger Oskarshamn vid östkusten, har ett kärnkraftverk som stor arbetsgivare och en lokalbefolkning som enligt Temo litar lika mycket på SKB som på myndigheterna som granskar SKB.
- Det tycker jag att vi ska vara stolta över. Människor har förtroende för att det vi gör är rätt, säger Peter Wikberg som är platschef på SKB i Oskarshamn.
Åsikterna om slutförvaret varierar, men de flesta i Oskarshamn är positiva. 69 procent av befolkningen vill ha slutförvaret, om SKB hittar en lämplig plats i kommunen. För Östhammar är motsvarande siffra 64 procent och för svenska folket i allmänhet 46 procent.
Många Oskarshamnsbor tycker att Oskarshamn borde ta hand om slutförvaret eftersom man redan har mellanlagret för högaktivt kärnbränsle.
- Det är sunt bondförnuft egentligen. Jag tycker att det låter opraktiskt att transportera det, och det finns risker med transporter också, säger Oskarshamnsbon Michael Nilsson.
Långsiktig säkerhet talas det mycket om i Oskarshamn. SKB delar ut reflexer med den texten till besökare som kommer till deras forskningsanläggning Äspö, 450 meter under marken på Simpevarpshalvön utanför Oskarshamn.
Något som det talas mindre om är att slutförvaret handlar om miljardinvesteringar och över 200 nya arbetstillfällen de närmaste 50 åren. Många kommuner skulle utan tvekan tacka ja till något sådant, i ett annat läge. Problemet är att det inte finns några garantier för långsiktig säkerhet. På flera orter har man satt stopp för SKB:s undersökningsplaner av rädsla för riskerna med transporter och strålande problem från underjorden.
I Oskarshamn har SKB haft problem av ett slag som man inte haft i Östhammars kommun. De många markägarna på Laxemarsområdet norr om Oskarshamn har ställt krav på ekonomisk kompensation från SKB om deras fastigheter skulle komma att ligga ovanpå en lämplig plats för ett slutförvar. Innan man nått ett avtal har man inte låtit SKB göra någon platsundersökning.
- Vi har krävt att få veta vad SKB är beredda att betala för markinlösen av fastigheterna om det blir ett slutförvar här, säger Karl-Gunnar Karlsson som är köttbonde i Laxemar och ordförande i Fastighetsägarnas intresseförening.
SKB vill inte göra sig ovän med lokalbefolkningen och i december nåddes en uppgörelse, vilket kan innebära att SKB inleder provborrningarna i vår. Men oenigheten har dragit ut på tiden. SKB har i väntan på att man skulle bli överens i stället borrat på mark som tillhör Oskarshamns kraftgrupp, OKG, på Simpevarpshalvön. Mot SKB:s förmodan har resultaten varit lovande, men enligt geologerna är berggrunden förmodligen ännu mer intressant på Laxemarsområdet. Efter en säkerhetsbedömning i mitten av år 2005 tänker man gå vidare med det urbergsområde som verkar ha bäst förutsättningar.
- Så vi har lite bråttom. Vi behöver komma i gång på Laxemar fullt ut 2004, säger Peter Wikberg på SKB.
Han tycker att det hade varit mer smidigt att slippa ta privatägd mark i anspråk.
- Men våra geologer ville ha en mer homogen berggrund och det är det på Laxemar.
I Forsmark norr om Östhammar går provborrningarna som planerat och berggrunden verkar ha bra egenskaper, enligt SKB. Men det är inte alla som är övertygade. I kommunen finns OSS, Opinionsgruppen för säker slutförvaring. Gruppen skriver på sin hemsida att det inte är troligt att industri och tillväxthungriga politiker förmedlar allsidig information. Med emfas ifrågasätter man om Östhammar är den bästa platsen, om djupförvarsmetoden är mest lämplig och om det är rimligt att lokalpolitiker ska åläggas ansvar att granska den riksangelägenhet som slutförvarsfrågan är. Man anser också att myndigheterna är partiska och att SKB försöker tysta ned diskussioner som förs om att ta hand om andra länders avfall.
Någon opinionsgrupp som OSS finns inte i Oskarshamn. En person som beklagar det är Catharina Lihnell. Hon är ordförande i Döderhults naturskyddsförening och en av få Oskarshamnsbor som aktivt ifrågasätter SKB:s arbete.
- Man kan inte svälja allt de säger. De har ett affärsmässigt uppdrag: gräv ned det här på något sätt. Nu har de en metod och då lägger de inte ned några resurser på att forska på alternativa metoder.
Vad Catharina Lihnell, OSS och vissa forskare kritiserat är hur SKB räknar med att kapslarna med kärnbränsle 500 meter ner i berggrunden ska kunna stå emot naturens krafter i minst 100 000 år. Så lång tid tar det innan det mesta av avfallets radioaktivitet sjunkit till samma nivå som det ursprungliga bränslets.
Flera istider är att vänta och det kilometertjocka istäcket kommer att skapa ett kraftigt tryck på urberget. Det kan enligt docent Nils-Axel Mörner vid Stockholms universitet leda till stora jordbävningar som kan orsaka nya sprickor i berggrunden. Dessutom kommer det enligt kritikerna vara närmast omöjligt att föra vidare information till framtida generationer om att det ligger något som kallas för radioaktivt kärnbränsle begravt 500 meter under deras fötter.
Ett bättre alternativ vore att fortsätta med mellanlagret och vänta på nya forskningsrön, anser vissa. Men den uppfattningen har inte Öivind Toverud som är utredare på SKI, Statens kärnkraftsinspektion. Han berättar att de flesta andra kärnkraftsländer arbetar aktivt med program för geologiska djupförvar.
- De flesta geologer ställer inte upp på Nils-Axel Mörners teorier.
USA och Finland har redan valt platser för sitt kärnavfall, medan processen i princip avstannat i Kanada och i England. En anledning till att man i Sverige bestämt sig för att jobba aktivt med slutförvarsfrågan är principen att den generation som tillgodogör sig kärnenergin också bör ta ansvar för avfallet.
- Den slutgiltiga säkerhetsanalysen får visa om SKB:s platsval håller måttet, säger Öivind Toverud.
SKI anser att SKB gjort tillräckligt bra ifrån sig hittills och att djupförvarsmetoden är mest lämplig. Om en utvald kommun så småningom skulle tycka annorlunda finns möjlighet att lägga in ett lokalt veto när SKB lämnar in sin ansökan. Men det finns en vetoventil som innebär att regeringen kan köra över en kommun om man anser att det är för landets bästa.
- Men jag tror att det aldrig har tillämpats, säger Öivind Toverud.
I Oskarshamn skulle det knappast behöva tillämpas heller, tror Catharina Lihnell.
- Alla känner någon som jobbar på kärnkraftverket, så då blir det vardagsmat. Man bryr sig inte så mycket. Vissa tror nog att det redan är bestämt att vi ska ha slutförvaret här och att det inte går att göra något åt.
Förutom SKI finns andra myndigheter som granskar SKB, till exempel länsstyrelsen. SKB:s vd Claes Thegerström har blivit utsedd av regeringen att ingå i länsstyrelsens styrelse i Kalmar län, vilket Catharina Lihnell tycker är märkligt.
- Thegerström sitter på två stolar. Regeringen borde ha valt en representant från någon annan bransch i näringslivet i det här läget.
Har ni försökt påtala det?
- Ja, vi har ställt frågan. Men vi har fått till svar att Thegerström inte anser att det är något problem eftersom han inte skulle vara med på de möten som handlar om SKB. Men vi anser att han är jävig ändå. Han är känd och det finns alltid relationer som betyder mycket.
Catharina Lihnell anser dessutom att kommunen sitter i knät på SKB som leder samrådsprocessen.
- Jag känner tveksamhet när kommunen och SKB jobbar så tätt ihop. Det här med oberoende granskning börjar kännas tvivelaktigt eftersom politikerna så gärna vill ha slutförvaret här.
I Östhammars kommun finns Referensgruppen för slutförvar, med politiker, tjänstemän och representanter från bland annat OSS och Naturskyddsföreningen. Oskarshamns kommun driver ett demokratiprojekt i slutförvarsfrågan, som kallas LKO-projektet. Tanken är att man genom arbetsgrupper ska ta fram underlag som ska presenteras för fullmäktige inför ett beslut om slutförvar. Arbetsgrupperna hämtar information både från SKB och de myndigheter som granskar SKB, säger Kerstin Eriksson (s) som sitter med i den så kallade kommungruppen.
- Jag tycker att LKO fungerat väldigt bra.
Enligt henne är politikerna i Oskarshamn rätt överens i dag. Om provborrningarna visar att berggrunden är lämplig för ett slutförvar så bör Oskarshamn ta hand om kärnavfallet, säger hon.
- Ur ett politiskt perspektiv är nog den allmänna bedömningen att det vore positivt. Både för sysselsättningen och tillväxten i kommunen, och det tror jag de flesta kan se.
Men LKO-grupperna tittar också på de socioekonomiska riskerna, säger hon.
- Om villapriserna skulle sjunka till exempel, eller om folk inte skulle våga flytta hit på grund av slutförvaret. Men jag ser inte den risken som överhängande. Vi har ju redan kärnkraftverket här i dag.
Kritiken att kommunen skulle sitta i knät på SKB skjuter hon ifrån sig.
- Vi lyssnar även på kritikerna och de som förespråkar andra alternativ. Men SKB:s metod verkar mest naturlig. Man har plockat upp uranet från marken och nu lägger man tillbaka det.
På frågan vad hon själv ser som mest osäkert med SKB:s djupförvarsmetod svarar hon att det är svårt som lekman att bedöma vad forskare och experter talar om.
- Man får plocka ihop fördelar och nackdelar och inte haka upp sig på detaljer. Vi måste få till något slags slutförvar. Och det är bättre att kärnavfallet ligger 500 meter nere i bergrummet än i en vattenbassäng om något händer.
Fotnot: Tidigt i vår börjar SKB:s utökade samrådsprocess i Östhammar. Då har allmänheten chans att ställa frågor direkt till SKB om slutförvaret.
Så jobbar vi med nyheter