Camilla Stark har lantbruket i blodet, med en pappa som är mjölkbonde, men det var ändå inte ett självklart karriärsval. "Nu uppskattar jag att jobba nära naturen och välja själv hur dagen läggs upp."
Hönsen kommer först en och en. Lite tveksamt. Men när vi närmar oss hagen blir de till en stor orangefärgad flock. Här på ängen bakom Camilla och maken Kenny Starks gård i Elsarbo bor deras 300 höns. På en annan åker i närheten huserar dessutom 200 höns till. Just idag är det gassande sol och de flesta av djuren håller sig i plåtskjulet till hönshus istället för att sprätta runt i gräset.
– De betar faktiskt marken och äter gräs, men även maskar och insekter. Här har de gott om mat och näring, det syns tydligt på våra ägg. Gulan är väldigt gul. Dessutom bidrar hönsen med mull tillbaka i jorden, säger Camilla Stark.
År 2021 slog fågelinfluensan till i Sverige. Det ledde till att två miljoner värphöns avlivades och 16 procent av svenska ägg gick förlorade.
För några månader sedan upptäcktes salmonellautbrott hos landets största äggproducent. Då avlivades 320 000 höns, miljontals ägg återkallades och 79 svenskar i 16 regioner blev sjuka. Många kritiker anser att Sverige blivit för sårbart när äggproduktionen är så koncentrerad till en enda stor leverantör.
Hönsen värper ungefär 400 ägg per dag. "Det är helt galen efterfrågan på ägg, våra tar slut på en gång efter värpning."
– Allt ska vara effektivt i dagens samhälle, men det har lett till en väldigt koncentrerad äggproduktionskedja som går tillbaka ända till avlande av höns. Man blir blind när allt flyter på bra, men så kommer kriserna som en blixt från klar himmel. Då får störningar i kedjan väldigt stora samhälleliga konsekvenser, säger Camilla Stark.
Camilla och Kenny Stark har 16 hektar mark där även nio kor för köttproduktion betar. Makarna är inspirerade av populära bonden och författaren Richard Perkins regenerativa småjordbruk.
Sonen Alvar håller koll på hönorna med mamma Camilla Stark. "Vi måste få fler småskaliga äggproducenter om matproduktionen ska vara hållbar."
– Det är ett jordnära liv, bättre för miljön. Långsiktigt tror jag att samhället behöver mer av den här typen av småskaliga jordbruk där gårdarna inte är för specialiserade. Med olika inriktning och djur sprider man även riskerna om störningar och sjukdomar slår till.
Hönshuset har olika nivåer med ett golv av nät så gödsel kommer rakt ned på backen. Efter någon dag flyttas det mobila huset så att djuren kan bearbeta och berika nya områden på gården.
– Det är inte bra att ha kvar hönsen för länge på samma ställe, marken blir lätt utarmad på näring då.
Hönsen går runt i en elektrifierad hage, stängslet håller djuren på plats och rovdjuren borta.
Hönsen är ute året runt men gillar att sitta mycket inne i ladugården på vintern. Gårdens höns producerar ungefär 400 ägg per dag – och efterfrågan är stor. Oftast hinner inte äggen komma till Boländernas reko-ring, en marknad utan mellanhänder för lokalproducerad mat, utan köparna kontaktar Camilla Stark direkt.
– Ja, det är galet. Vi har jämt slut på ägg, ofta säljer vi slut på bara en timme.
Till midsommar när alla vill ha ägg finns det stor risk att butikernas hyllor gapar tomma igen. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med ägg på den svenska marknaden.
– Vi måste få till fler småskaliga lantbruk och inte vara så beroende av enstaka stora producenter. Det är nog nödvändigt för att vi ska klara beredskapen i samhället och att inte hela livsmedelskedjor slås ut.
Camilla Stark hade helst velat ha en annan lite lugnare hönssort, men det är värphybrid som gäller för nästan alla producenter. "För att det ska vara lönsamt tvingas vi till det också."
Camilla Stark tycker också att fler privatpersoner borde skaffa höns för hemmabruk. De kan mata sina hönor med köksavfall, något som professionella producenter inte får.
– Alla kan inte bara bo i stan och vara beroende av att andra producerar mat till dem. Vi måste nog gå åt andra hållet nu med fler som gör sin egen mat. Det tror jag är vägen framåt, säger hon.
Lantbrukaren Camilla Stark och hennes man tog över en ödegård 2018 och har omvandlat den till ett regenerativt jordbruk med småskalig äggproduktion.
Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare på branschorganisationen Svenska Ägg, håller inte riktigt med.
– Små gårdar som inte är specialiserade utan har olika djur leder till mycket hårdare arbete och en dyrare produktion. Vi ser redan nu vad högre matpriser leder till, säger hon.
Däremot instämmer Marie Lönneskog Hogstadius i att det kan vara viktigt att se över sårbarheten i svensk äggproduktion med enstaka stora producenter.
Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare på branschorganisationen Svenska Ägg, håller med om att det är viktigt att ifrågasätta hur äggproduktionen framöver ska säkerställas.
– Det ligger mycket i den kritiken och vi har på kort tid sett vad fågelinfluensan och salmonellasmitta leder till. Däremot kommer vi inte arbeta för att få till fler mindre producenter till bekostnad av de större, utan vi är till för alla våra medlemmar.
– I midsommar lär det bli brist på svenska ägg, det saknas ungefär 18 procent. Grossister har importerat framför allt danska ägg som säljs i butikerna. Men jag skulle inte rekommendera att köpa dessa eftersom de saknar den kvalitetscertifiering som vi har på svenska ägg sedan 2017, säger Marie Lönneskog Hogstadius.