Bland blommor och bin hade sjutton av Hammarhagens odlare samlats för att smaka på olika maträtter alla lagat från sin egna trädgård. Allt från squashpajer till grönsaksbullar och persiska vårrullar smakades på under söndagen.
– På den här platsen har det odlats i 300 år, ända sedan 1700-talet, säger Paul Sandberg.
Han är själv odlare här i Österbybruk och genom Svenska kyrkan har han och flera med honom startat ett integrationsprojekt som går ut på just det – att odla.
– Vi fick 60 000 kronor via EU-projektet Upplandsbygd - Lokalt ledd utveckling för det här och det ger mycket. Det är socialt och ger glädje men framförallt är det viktigt för de som bor här och kommer hit. Man lär sig mycket av att umgås, säger Paul Sandberg.
På plats idag finns även beaglehunden Celine. Hon är med när Lilan Youssuf, 11 år, från Gimo leker tillsammans med systrarna Pelin Ibrahim, 5 år, Rolyan Ibrahim, 4 år, och Talin Ibrahim, 1 år från Österbybruk.
– Det är jätteroligt att komma hit. Vi odlar men sen finns det leksaker som vi kan leka med. Är vi flera som är här så brukar vi leka ihop med dem, säger Lilan Youssuf.
Men det roligaste idag var varken den goda maten, eller att leka med vännerna.
– Det roligaste idag var att få vara med på bild i tidningen! säger Lilan glatt.
Integrationsprojektet startade redan 2018 och idag doftar det ljuvligt från de uppdukade borden. I år står även flaskor med handsprit på borden och solen gör det möjligt att kunna avnjuta dagen utomhus.
Vid ett av borden sitter föräldrarna till systrarna Ibrahim, pappa Sarbast Ibrahim och mamma Khounaf Kader. Familjen har bott i Österbybruk i två år men kommer egentligen från norra Syrien.
– Vi trivs bra här. Det blir så när alla känner alla, säger Sarbast Ibrahim.
– Jag håller med, vi har nästan blivit som släktingar. En stor familj! Christina är som extramormor till våra barn och vi hjälps åt när det behövs, säger Khounaf Kader.
Christina Thomsson är även involverad i integrationsprojektet. Hon håller med Khounaf om att de blivit som en familj. Hon hjälper till och tolkar när språkbarriärer uppstår. Mitt emot henne sitter Benedicte Zangre med sonen Vikash Nitïema, 2 år.
– Vi har bott här i två och ett halvt år ungefär, odlat har vi gjort i ett år. Det är bra människor här, alla hjälper varandra, säger Benedicte Zangre.