Det finns 50 gånger så mycket spigg i Östersjön i dag jämfört med för tre årtionden sedan. Det visar mätningar som Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) gjort.
– Spiggen finns i galna mängder. Det gäller stora delar av Östersjön, den är väldigt vanlig och den har ökat mycket, säger Ulf Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua) i Öregrund.
Spiggen, en liten silvrig fisk på max 10 centimeter, kan tyckas oansenlig. Men när den kommer in till kusten från havet för att leka kan den hota ekosystemen i kustnära vatten.
– Det går att likna vid gräshoppssvärmar, säger Ulf Bergström.
Spigg kommer i stora mängder för att leka vid kusterna och äter samtidigt upp små kräftdjur som annars skyddar växter som blåstång mot trådalger. Genom att äta upp dessa algätande kräftdjur förstärker spiggen övergödningen i Östersjön.
Abborren och gäddan är egentligen naturliga fiender till spiggen. Men när spiggen kommer till kusten äter de upp ägg, larver och yngel från rovfiskarna.
– De kan göra rent hus och äta upp all föryngring av abborre och gädda. Det är ett slagfält mitt i skärgården, en maktkamp där de äter upp varandra, säger Ulf Bergström.
Abborren och gäddan lever i mindre lokala bestånd, men när spiggen tar över kommer gäddan och abborren inte tillbaka till sina lekplatser. Spiggen tar över vik efter vik och lämnar en sörja av bruna trådalger efter sig. Framför allt längs kuststräckor som saknar skärgård.
– I vissa områden har abborren och gäddan försvunnit helt. Den som råkar fiska där kommer märka det.
Värst drabbad är södra Östersjön från Kalmar till Stockholmskusten. Men också längs Upplandskusten ökar mängden spigg.
– Vi tror att ökningen hänger samman med mänsklig påverkan. Spiggen gynnas av klimatförändringar och övergödning och av att biståndet av rovfiskar minskar.
Medeltemperaturen på ytvattnet i vissa delar av Östersjön är redan 2 grader varmare än på 90-talet. Klimatet kommer fortsätta bli varmare under lång tid, menar Ulf Bergström. Övergödningen arbetar Östersjöländerna redan med tillsammans, men det tar tid innan förbättringarna får effekt, enligt forskaren. Han förslår att man jobbar med fiskförvaltning.
– Det kan ha stor påverkan om man fredar en fiskart. Där har vi störst möjlighet att stärka beståndet av rovfiskar som gädda, abborre och torsk.