På 1980-talet fanns det väldigt mycket torsk. Men sedan dess har torsken aldrig riktigt återhämtat sig, säger Yvette Heimbrand vid SLU Aquas kustlaboratorium i Öregrund.
– Det har historiskt varit ett hårt fisketryck på torsk och de senaste tio åren har dessutom sälbeståendet ökat explosionsartat. De senaste åren har man sett att få torskar som fångas är över 45 centimeter, och många av dem är sjuka också.
Samtidigt ska fiskekvoter fastställas även för torsken – helst utifrån kunskap om mycket torsk som finns och hur den växer. Varför är torsken så liten – är den ung, har det skett överfiske av större torsk eller har den anpassat sig till nya förutsättningar? De flesta fiskarter kan åldersbestämmas med hjälp av årsringar som bildas i fiskens hörselorgan, gällock eller fjäll. Sådana mätningar görs regelbundet på kustlaboratoriet. Men för Östersjötorsken är det mer problematiskt. Årsringarna är alltför otydliga. Forskarna inom det internationella havsforskningsinstitutet, ICES, kunde häromåret inte dra slutsatser om beståndens tillväxt vilket försvårade beräkningsmodellerna som förvaltningsplan och fiskekvoter baseras på. I stället fick forskarna åberopa försiktighetsprincipen, säger Yvette Heimbrand.
Det finns en koppling mellan hennes forskning vid SLU:s kustlaboratorium i Öregrund och världshavens syrefria zoner, som UNT rapporterat om. SMHI:s senaste kartläggning av Östersjön visar att 30 procent av bottnarna lider av syrebrist och 15 procent klassas som döda – här lever bara bakterier. Bristen på syre gör att grundämnet mangan frigörs från sedimenten på havsbotten, och ämnet tas upp av fiskarnas gälar. Yvette Heimbrand studerar spåren av mangan i torskens hörselstenar, de så kallade otoliterna som påminner om små vita snäckskal med otydliga årsringar.
– Man kan se att fiskarnas upptagning av mangan och andra grundämnen som magnesium, strontium och barium har säsongsmässiga variationer. Mitt doktoranduppdrag är att försöka hitta en metod att åldersbestämma torsken på det sättet, säger Yvette Heimbrand och tillägger att det även finns andra syskonprojekt inom samma område.
Precis som med all forskning finns det en rad svårigheter och fallgropar – vad är det som säger att variationerna av mangan i otoliterna följer ett årsmönster? Tar torsken upp mangan på samma sätt hela livet, eller mer i början? Hur påverkas upptaget av torskens rörelsemönster? Att analysera resultaten är arbetskrävande och det är inte alltid solklart hur man ska tolka dem.
– Man måste vara lite envis, säger Yvette Heimbrand som ska vara klar med sin avhandling om tre år.
– Om vi redan visste allt vore det inte forskning, skrattar hennes handledare Karin Limburg som är expert på otolitkemi.