"Att kontrollera att de tjänster som köps in är rätt fakturerade kan vara svårt", säger Henrik Karlsson, inköpschef i Göteborgs stad.
Som UNT rapporterat har Uppsala kommun börjat syna fakturorna från företag mer noga för att hitta saltade fakturor. Ett liknande arbete pågår i Göteborg.
Förra året tipsades Göteborgs stad om att ett konsultföretag skickat in oriktiga fakturor. En granskning drogs igång mot en rad leverantörer i branschen. Det handlar om så kallade tekniska konsulter, bland annat arkitekter, geokonsulter och liknande.
– Vi betecknar den inte som en riskbransch, trots det upptäckte vi förvånansvärt många felaktigheter, säger Henrik Karlsson, inköpschef i Göteborgs stad.
I avtalen hade konsulterna lovat att tjänsterna skulle utföras av personal som höll en viss kompetensnivå. Men i flera fall visade det sig att jobben i själva verket hade gjorts av personal med lägre kompetens. Göteborg fick alltså inte vad man betalat för och konsultfirmorna tjänade sannolikt mer än om man låtit rätt personer utföra arbetsuppgifterna.
Vid stickprovskontroll av fakturor från 36 tekniska konsulter hittades felaktigheter bland 60 procent av leverantörerna. Göteborgs stad har sedan dess skärpt tonen.
– Slarvfel får accepteras men här handlade det om systematiska fel. Vi har gått ut till över 300 leverantörer och krävt att de går igenom sina fakturor senast 31 mars. Finns det fel ska de göra rättelser och betala tillbaka pengar, uppger Henrik Karlsson.
Landets kommuner och regioner köper årligen varor och tjänster för nära 700 miljarder kronor.
En av konsulterna har tvingats återbetala 280 000 kronor. Upptäcks allvarliga brister kan det bli frågan om viten eller hävning av avtal.
Henrik Karlsson har jobbat som upphandlingschef i flera kommuner och menar att granskningarna kan skärpas på sina håll.
– Man har tagit för givet att leverantörerna sköter sig men i många kommuner behöver man bygga upp bättre kontrollfunktioner. Idag är det ofta enheter ute i verksamheterna som bär ansvaret men det krävs centralt placerade granskningsfunktioner och de behöver inte vara så stora.
Ökat it-stöd och större medvetenhet om problemen har enligt Henrik Karlsson förbättrat möjligheterna att komma åt felen.
Det finns en rad exempel där offentliga sektorn blivit lurad av företag. Efter en anonym anmälan gjorde Hässleholms kommun nyligen en intern utredning som visade felaktigheter på 3 miljoner kronor vid 80 inköp.
Om inte fakturorna granskas ordentligt finns risken att saltade räkningar slinker in i bokföringen.
Ett annat fall gäller Region Skåne som ska ha överfakturerats av installationsföretaget Bravida med drygt 2 miljoner. I november åtalades två Bravidachefer för grovt bedrägeri. De misstänks ha lurat Region Skåne att betala för arbetade timmar som aldrig utförts.
Landets kommunen och regioner köper årligen varor och tjänster för nära 700 miljarder kronor.
– Det lönar sig ofta att anställa personer som följer upp avtalen. I allmänhet drar de in mer pengar än sina löner, säger Karin Peedu, upphandlingsstrateg vid SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Enigt henne är det inte ovanligt att en enda så kallad controller i en kommun kan ha 700–1 000 avtal att granska. Det säger sig självt att det kan vara svårt att hinna med och då kan det ge utdelning att ta in ytterligare en granskare.
Det lönar sig ofta att anställa personer som följer upp avtalen, anser Karin Peedu, upphandlingsstrateg vid Sveriges kommuner och regioner.
– Kontrollverksamheten har länge varit styvmoderligt behandlad, säger Karin Peedu. För 10–15 år sedan fanns inte ens avtalscontroller som eget yrke men i allt fler kommuner och regioner har man insett hur viktigt det här är.
Sedan ett par, tre år inriktas många granskningar mot välfärdsbrottsligheten, uppger Karin Peedu. Enligt henne är ofta välfärdsbrotten svårare att komma åt än fakturor som saltats på traditionellt vis.