En liten tomte med tovad grön luva sitter på fönsterbrädan i köket. Den är det enda i Anki Palms och maken Niklas Dahlbergs hem som vittnar om att vi befinner oss mellan jul och nyår.
– Den tycker jag om. Mer julpynt än så behöver vi inte, säger Anki bestämt när hon häller upp kaffe.
Vintersolen lyser in genom fönster utan gardiner. Utanför sträcker Ekebydalen ut sig. Det är två månader sedan Anki och maken flyttade in i trean i Eriksberg. De har ännu inte bestämt om de ska sätta upp några gardiner eller inte.
– Vi börjar med att vara utan ett tag för att se hur ljuset är. Men antagligen blir det i alla fall inga här i köket, då skulle himlen försvinna, säger Anki.
För åtta år sedan började hon följa en blogg som handlade om att rensa ut allt man inte behöver. Då hade hon nyligen flyttat i samband med en skilsmässa och insett hur tungt hennes bohag var. Bloggaren Irene Wangborg skrev att hon bara har en sak av varje, men hemmet såg trevligt ut på bilderna. Trots en förkärlek till vackra ting fascinerades Anki av livsstilen. Hon insåg att det skulle vara lättare att hålla hemmet rent och snyggt utan en massa onödiga prylar.
– Det intressanta med att rensa är att när man väl börjat hittar man mer och mer som man inte finner glädje i.
Rensning är ett ständigt pågående projekt som till stor del handlar om att ha kontroll över inflödet av nya föremål. Anki och Niklas lever efter devisen ”en in, två ut”. Om de köper något nytt försöker de göra sig av med minst två andra saker. Antingen till någon vän som tackar ja, eller så åker de till Stadsmissionen.
– Vi lyckas inte alltid, men det är en bra målsättning. Jag skulle faktiskt säga att vi fortfarande har minst tio gånger så mycket saker som vi behöver, menar Anki.
Ändå ser lägenheten långt ifrån fullpackad ut. Här finns alla möbler som behövs för att sitta, sova och ställa saker på samt några få, omsorgsfullt utvalda prydnadssaker och krukväxter. Anki skrattar lite och berättar att hon och maken under gårdagen när de städade inför UNT: s besök flera gånger utbrast ”Men gud så mycket saker vi har!”.
– När vi hade fest för ett tag sedan tyckte en gäst att det såg tomt ut, då svarade jag att om tio år har vi antagligen ännu färre saker.
Anki menar att det finns olika anledningar till att folk väljer att rensa sin bostad – det kan vara att man tycker sig ha rörigt hemma. Ju färre prylar man har, desto lättare blir det att hålla rent och prydligt. En del har snöat in på den forntida kinesiska läran feng shui, där man inreder i enlighet med de fem elementen. Det känns onödigt komplicerat för Anki. Hon hade inget uttalat mål när hon satte igång att rensa, utan tömde en byrålåda för att se hur det kändes. För henne har det tyngst vägande skälet utkristalliserat sig under projektets gång.
– Jag vill inte hålla på och städa och putsa hela tiden. Jag vill vara kreativ på andra sätt, skriva till exempel.
I mars utkommer Ankis första bok – ”Öga för kropp och stil”. Där är hennes nya livsstil ett viktigt tema. Parallellt med strävan efter att leva med färre prylar känner hon äntligen har börjat bejaka sig själv och sin kropp. I hela sitt liv har hon velat bli smalare men i dag, när hon är 55 år, är de tankarna borta.
– Först nu är jag nöjd med mig själv. När till och med jag har lyckats med det vill jag göra något för att hjälpa andra till självbejakande.
Under arbetet med ”Öga för kropp och stil” har Anki intervjuat bland annat kroppsterapeuter och psykologer, men även en frisör och en stilexpert. I boken binder hon samman acceptans av den egna kroppen med tankar om hur vi kan skapa harmoni omkring oss. Därför sökte hon även upp Irene Warnborg, bloggaren som först inspirerade henne till rensningsprocessen.
– Hon är så tydlig med sitt rensande att hon till och med har rensat bort sin blogg, säger Anki och skrattar.
– Med hennes hjälp ger jag tips på hur man kan komma igång med att rensa. Min grundidé var att skriva en rensningsmanual, men jag insåg att jag inte hade kommit tillräckligt långt i min egen process för att skriva en sådan bok. Fokus hamnade i stället på hur rensning kan vara en väg till att börja ta sig själv på allvar. Att man kan skala av i stället för att lägga på, och se vad man hittar.
Till yrket är Anki optiker och har en egen butik i centrum. Hon tycker om att sälja och har ett stort intresse för stil. Det kan verka motsägelsefullt att samtidigt lyfta en avskalad livsstil där konsumtion tar mindre plats, men Anki tycker att hon har en röd tråd såväl i boken som i sitt privatliv.
– Glasögon fyller ju ett behov, så det är en tacksam sak att sälja. Att ha bågar man trivs i är också ett sätt att hitta kroppsglädje. Detsamma med kläder. Men jag har en tendens att shoppa lite för mycket, som jag måste lägga band på för att ge utrymme för kreativitet, menar hon.
Anki kan bli avundsjuk på människor som inte alls tilltalas av ting, och medger att ”en in, två ut” är förknippat med kamp. Även om det är hon som har satt igång rensningsprocessen hemma dras hon mer till fina saker än vad maken Niklas gör. I butiken kan hon känna att en vas skulle fylla en viktig funktion, men väl hemma tycker hon att för många saker trycker sig emot henne och bildar ett fängelse. Dessutom vinner hon både tid och pengar på att inte konsumera så mycket.
– Nu har vi suttit länge och pratat om ting. Tänk vad de upptar våra tankar. Med mindre saker är det lättare att leva här och nu, det är en frihet. Om jag inte rensar skulle min dotter tvingas göra det en dag. Det är bättre att ta itu med sakerna i frihet än i sorg, konstaterar Anki.
Hon är samtidigt noga med att inte pådyvla andra sitt livsval. Att många vänner har fullt med prylar hemma och trivs med det ser hon inga problem med. Samtidigt som hon ytterst sällan har ångrat att hon rensat bort något, finns saker i hemmet som är viktiga för henne. Tavlan med höstmotiv i varma färger kommer att få sitta kvar ovanför köksbordet.
– Jag blir glad varje gång jag tittar på den. Bilden har så mycket liv och rörelse, säger Anki.
På en för övrigt tom hylla i vardagsrummet står den absoluta favoritsaken. Det är en liten buddhafigur, som för Anki föreställer en kvinna. Ögonen är slutna och läpparna visar ett stilla leende.
– Hon symboliserar hur jag vill må, säger Anki.