Svartbyggen vanliga i Norrtälje
I Norrtälje anmäls ett par svartbyggen i veckan. I Sigtuna ett i kvartalet. Men hur vanligt det är med olovliga byggen är okänt.
Den typen av spektakulära regelbrott hör inte till vanligheterna i Sigtuna. Inte svartbyggen över huvudtaget.
— Nej, vi brukar få in kanske fem ärenden om året, säger Anna Karin Bergvall, chef på stadsbyggnadskontoret.
Antalet anmälda svartbyggen varierar kraftigt mellan kommunerna i UNT:s spridningsområde. De flesta kommuner har inte resurser att själva leta reda på olovliga byggen. De förlitar sig i stället på allmänhetens anmälningar.
Grannar anmäler
I Uppsala kommun inkommer ett 40-tal anmälningar per år. Oftast är anmälaren en granne som inte gillar vad som händer på tomten bredvid. Flest anmälningar om olaga bygge får emellertid Norrtälje kommun.
— Det rör sig om mellan 80 och 100 om året, säger Mats Viktorsson, förvaltningschef vid statsarkitektkontoret.
Norrtälje kommun har en person som på heltid ägnar sig åt att granska påstådda svartbyggen.
Mats Viktorsson nämner en särskilt problematisk kategori. Fiskebodar. För dem krävs inget bygglov, om de används yrkesmässigt.
— Det har dykt upp några fiskebodar på ställen där de aldrig skulle få bygglov och vi anar att de används till annat.
I och med att byggnadsnämndens föreläggande att riva bodarna överklagats blir de kvar så länge processen pågår. Det kan ta flera år innan alla instanser är uttömda.
Många blir inte kända
I grannkommunen Östhammar är situationen en annan. Fallet med det så kallade fårhuset utanför Gräsö, en tvist som efter många års processande slutade med att huset fick rivas, har inte fått någon efterföljare.
— Nej, och svartbyggen är inte någon stor hantering för oss, säger byggnadsinspektör Hans Stjernberg.
I Heby kommun får bygglovsarkitekt Joakim Rudklint ungefär en anmälan i månaden. Men antalet svartbyggen uppskattar han till betydligt fler.
— Det finns svårtillgängliga platser vid sjöar, som bara kan ses från sjösidan. Det skulle ta oss många veckor att inventera allt. Jag tror att en hel del byggnadsmaterial dras över isen vid den här årstiden.
Håbo kommun har tagit fram ett särskilt styrdokument för hanteringen av olovliga byggnationer. Det innehåller gällande regler och vad husägaren kan göra för att åter hamna på rätt sida lagen.
Utredningar pågår
I Håbo har också ett segdraget ärende nyligen fått sin lösning. En villa byggdes olovligen ut med sammanlagt 140 kvadratmeter. En del hamnade utanför tomten. Under pågående rättsprocess sålde ägaren huset och lämnade landet.
— En kvinna köpte villan i god tro, vilket blev väldigt jobbigt för henne. Men nu har vi lyckats bevilja slutgiltigt bygglov efter att detaljplanen ritats om och hon fått köpa till tomtmark, säger bygg- och miljöchef Kim Hultén.
Ytterligare ett 20-tal anmälningar utreds för närvarande i Håbo. Det är ett 20-tal fler än i Älvkarleby, där det enda aktuella ärendet ligger hos länsrätten. Och inte heller i Tierp är antalet anmälningar svåra att räkna.
Fakta
Tillstånd från kommunens byggnadsnämnd krävs för nästan alla typer av genomgripande förändringar av en tomt och dess byggnader. Exempelvis att göra om en bostad till kontor, byta färg på husfasaden eller sätta upp ett högt staket.
Att bygga och riva olovandes kan bli dyrt. Även om tilltaget ofta kan beviljas lov i efterhand, så höjs bygglovsavgiften. Till den kan läggas ytterligare avgifter. Om anbefalda ändringar inte utförs kan byggnadsnämnden förelägga rejäla viten.
Enligt plan- och bygglagen behövs det inte bygglov för vissa byggnationer. Utanför "samlad bebyggelse" är det tillåtet att uppföra en så kallad komplementbyggnad, exempelvis en gäststuga. Där går det också att bygga till ett befintligt hus med till exempel ett garage. Vad som ska tolkas som "samlad bebyggelse" och hur stort man får bygga bestämmer respektive kommun.
Så jobbar vi med nyheter