Olika ersättning för sälens skador
Ersättningen för sälskador slår orättvist mellan yrkesfiskarna. Nuvarande system har lett till osämja och avundsjuka mellan yrkesfiskarna. Hur stor eller liten ersättningen blir beror på vilken sida om länsgränsen man fiskar.
Staffan Westerberg är inte nöjd med ersättningen.
Foto: Christer Bergström
Dick Tillberg i Grisslehamn. Staffan Westerberg på Ormön utanför Öregrund. Kjell-Owe Björk i Gävle. Det är tre yrkesfiskare som bor i Stockholms, Uppsalas respektive Gävleborgs län.
Långt från maxersättningen
De är lika drabbade som andra av sälens framfart och brukar få omkring mellan 15 000 och 30 000 kronor om året i ersättning.
Det är långt ifrån maxersättningen som är 100 000 kronor i Uppsala och Stockholms län och 140 000 kronor i Gävleborgs län. I Uppsala län dit Staffan Westerberg hör får många yrkesfiskare mellan 80 000 och 100 000 kronor.
- Oj! Den summan har jag aldrig varit i närheten av, säger Staffan Westerberg.
- Nätfisket drabbas hårdast av sälen. Näten är så oskyddade för sälen. Men för att få hög ersättning måste man ha hög omsättning. Vi som drabbas hårdast och så väl behöver ersättning får minst. Det är sjukt, säger Kjell-Owe Björk.
Det finns fler olikheter. I Gävleborgs län räknas inte alla fiskarterna med i bedömningsgrunderna, men i både Uppsala och Stockholms län tas alla arter med.
Redan när Staffan Westerberg är på väg ut för att lägga nät händer det att han ser sälar i vattnet på jakt efter föda.
- Då vill jag vända tillbaka till bryggan direkt. Men jag lägger nät på ett annat ställe och provar. För någon dag sedan la jag ett par kilometer nät, jag fick fyra abborrar. Sälen påverkade absolut fångsten, säger Staffan Westerberg.
Dick Tillberg för samma resonemang:
Omöjligt att fortsätta
- Vi yrkesfiskare drabbas alla av sälen. Oavsett omsättning borde vi få lika mycket ersättning. Utan ersättning är det omöjligt att fortsätta med fisket, säger Dick Tillberg.
De tre har samma förslag till lösning. Länsfiskekonsulenterna bör ge samma summa till yrkesfiskarna. Det skulle bli det mest rättvisa, hävdar de. För att komma åt kärnan i problemet vill de att yrkesfiskarna får rätt att skjuta säl som går på näten.
Naturvårdsverket går inte ut med enhetliga riktlinjer till länsstyrelserna utan överlåter till varje län att göra sina egna tolkningar. Naturvårdsverkets fördelning till de olika länen slår mycket olika.
Länsfiskekonsulenterna ska bedöma hur mycket fisk sälen äter och skrämmer, hur mycket fisk den plockar ur redskap och hur mycket redskap som förstörts.
I och med att systemet upplevs som orättvist uppstår avundsjuka mellan fiskarna. De som får mycket ersättning kallas "bidragskungar".
- Flera får maxbidraget 100 000 kronor fast de aldrig är ute på sjön och fiskar. De säger att de lägger nät, i helsike. Man kan skriva in vilka siffror man vill i loggböckerna om hur mycket fisk man fångat för att få hög omsättning - och därmed hög sälersättning, säger några fiskare som UNT talat med, men som inte vill ha sina namn med i tidningen.
I Gävleborgs län är ett kriterium för att få ersättning att man visar kvitton på råvaran, att man sålt fisk till grossister. Enligt uppgifter till UNT förekommer det att yrkesfiskare köper billig fisk från fritidsfiskare och säljer till förstahandsmottagare för att höja sin omsättning.
Förädla fisk
På justa vägar kan omsättningen höjas i alla tre länen genom att förädla fisk; genom att röka, grava eller att lägga in.
- Det låter inte bra att omsättningen kan höjas med mygel. Det visar vilket problem det här verkligen är. Omsättningen borde inte heller kunna höjas när man förädlar fisk. Bara fisket på sjön skulle räknas säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson i Stockholms län.
Han tycker att fördelningen av sälskador är det värsta beslutet på hela året:
- Hur ska man kunna fatta rätt beslut när det är omöjligt för fiskaren att visa hur mycket fisk sälen verkligen skrämt eller tagit?
Fiskekonsulenterna i Uppsala, Gävleborg och Stockholms län tycker att ersättningssystemet är omöjligt att få rättvist.
- Jämför sälen med björnen, med björnen kan man se hur många får som skadats, men det går inte att se hur mycket fisk sälen skrämt bort eller ätit upp, säger Ingrid Andersson, länsfiskekonsulent i Gävleborg.
Hennes motsvarighet i Uppsala, Ivar Hägglund, tycker ändå att han är ganska rättvis.
- Jag har varit länsfiskekonsulent sedan 1980 och har lärt mig hur yrkesfiskarna i vårt län fiskar. Jag tittar på skadebilden, hur stora skadorna är på redskapen och hur mycket fisk den enskilde fiskaren får upp jämfört med tidigare, säger han.
Henrik C Andersson använder sig av den så kallade bruttoinfiskningsprincipen.
- Jag försöker få en uppfattning om fiskarens inkomster och hur mycket fisk som tas upp. Jag baserar mina bedömningar på vad fiskaren visar i sina loggböcker och kustfiskejournaler. Sambandet är: ju större omsättning, ju större blir möjligheten till högre ersättning.
Får visa kvitton
Gävleborgs bedömningsgrunder är bland annat antalet fiskedagar, antalet fällor, hur mycket fisk som sålts till förstahandsmottagare/grossister (fiskaren får redovisa kvitton), samt hur mycket fisk som tas upp.
I Gävleborg finns också en slags sälkommitté som består av tre fiskare och fungerar som en rådgivande grupp till länsstyrelsen. Samtliga tre fiskare i gruppen har fått högsta ersättning. Maxersättningen är 140 000 kronor och dessa tre har fått 140 000 kronor , 130 303 kronor respektive 110 218 kronor.
- Sticker det inte i ögonen på folk att just dessa tre fått den högsta ersättningen?
- Jo, men jag lovar att de faktiskt står för det största fisket i Gävleborg, säger Ingrid Andersson.
Så jobbar vi med nyheter