Gräset är alltid grönare utanför

— Hoppas att det kommer lite folk, säger Marianne Lindqvist från Arla och sneglar lite oroligt bort mot vägkröken.
När kor släpptes på sommarbete på en gård närmare Stockholm, kom det ett par hundra personer.
— Utrotningshotad art kan man skriva på en skylt, säger Helene Jacobsson, som arrenderar gården tillsammans med sin man Björn Jacobsson.
Paret har 60 mjölkkor och levererar drygt 3 000 liter mjölk varannan dag. Medeltalet för mjölkproducenten Arlas gårdar ligger på 35 mjölkkor.
Det där med kor skulle hotas att dö ut, säger Helene Jacobsson lite på skämt. Men fackliga ombudet Hillevi Sundin väljer att se frågan från den allvarliga sidan.
— Tråkigt när man åker vägen ut hit, det finns inga djur.
Vad det innebär för det öppna landskapet, har vi hört förr — det växer igen.
— På varje mjölkbonde går det fem arbetare. Folk förstår inte att mjölken genererar arbeten, fortsätter hon.

Mindre vilt nu
Lite muntrare blir stämningen när rapporteringen om tysk mjölk diskuteras.
— Vi levererar schysta grejer, försäkrar Helene Jacobsson.
Det finns trots allt hopp, enas trion om.
Inne i ladugården står och ligger, om vartannat, Nina, Gullan, Fänta, Hulda, Kronlilja, Tekla, Anna och Diana.
Lugna, stora ögon läser av oss. Det råder en vänskaplig stämning här inne.
— Vi lägger en havresträng, säger Björn Jacobsson som för 27:e gången ska släppa ut kor på sommarbete.
Han säger att det går mindre vilt till nuförtiden. Aveln har utvecklat lugnare kor.
— När jag började i branschen var jag lite cowboy, så är det inte längre.
På frågan om det känns något speciellt på betessläppsdagen, svarar han:
— Jag brukar säga att det är lika skönt att släppa ut som att ta in. Det blir mindre gödselskrapning och mindre fodring från och med nu. Men man går lite på helspänn, när telefonen ringer kan det vara kor som är ute och springer.

Kraftmätning
Innanför fyra väggar kan det inte hända så mycket, han hittar dem alltid. Därav känslan att det är skönt att stalla upp korna i höst.
Ute i hagen, framför ett 30-tal personer, görs rangordningen upp. Många faller undan direkt, några vill mäta krafterna och trycker hornlösa huvuden och skjuter på. Andra verkar inte bry sig alls, de gör ett krumbuktsprång och lever omgående efter parollen: gräs viktigare än gräl.
— Kul att se att djuren blir så glada när de släpps ut, säger Elin Röös från Rånäs som tillsammans med sambon Magnus och dottern Asta, 1 år, hittat vägen till Husby prästgård med hjälp av mjölkpaketet.

Gräset är alltid grönare utanför

Betessläpp har blivit en liten turistattraktion. Glada kor ska lyfta fram svensk mjölkproduktion, och minska avståndet till djuren.I går bytte 50-talet kor på Husby prästgård utanför Finsta ladugården mot grönt, gott gräs i hagen.