I en monter i utställningssalen i den gamla förvaltarbostaden i Lövstabruk kan man få en inblick i hur Henrich Tillmans ekonomiska liv såg ut år 1783.
– Tittar man i tabellen till höger i den här avräkningsboken, som fördes här på bruket, så ser man att Henrich Tillman hade inkomster på motsvarande 243 daler det här året, berättar Helena Ericson-Wik som arbetar på Bruksarkivet.
Till vänster i avräkningsboken ser man hur mycket varor som Henrich Tillman tagit ut under året och om han skött sin ekonomi.
– I det här fallet så ser man att han tagit ut kalk. Man kan också se att det finns ett visst överskott av pengar vid årets slut, säger Helena Ericson-Wik.
För den som gillar detaljer finns även en så kallad personlig motbok där det ännu mera specifikt redovisas vilka varor som togs ut under året i brukets butiker.
Valloninvandringen till Sverige startade i början på 1600-talet från områden kring Namur och Liege i Vallonien i Ardennerna i dagens Belgien. Bakgrunden till invandringen var att de holländska industrimännen Louis de Geer och Willem de Besche fått upp ögonen för den svenska järnmalmen och att den kunde användas för produktionen av både vapen och verktyg.
I Vallonien fanns en lång tradition när det gällde järnmalmshantering. Därav rekryteringen av valloner. Utställningen berättar bland annat att de båda industrimännen hade rekryterare som letade upp hantverkare som man skrev kontrakt med.
– Vid den här tiden var det en osäker situation med krig ute i Europa samt arbetslöshet, vilket gjorde att många valloner valde att åka till Sverige och arbeta, berättar Helena Ericson-Wik.
Med båt från Amsterdam anlände vallonerna till Norrköping och Finspång i Östergötland till en början. Många rörde sig senare vidare till norduppländska bruk som det i Lövstabruk.
Utställningen berättar även om det dagliga livet på bruket och kvinnans roll.
– Med en man som jobbade långa pass sex dagar i veckan fick kvinnan en viktig roll när det gäller att ta hand om familjliv och hem, förklarar Helena Ericson-Wik.
Enligt sällskapet Vallonättlingar kom cirka 2 000 valloner till Sverige under 1600- och 1700-talen. Ett tusental stannade kvar i Sverige efter att deras tjänstgöringstid gått ut. I dag finns det cirka 100 000 ättlingar till valloner i Sverige.
På arkivet i Lövstabruk kan man få hjälp att söka efter sina vallonska spår.
– Det är en hel del människor som kontaktar oss. För vissa kan det bli känslosamt när de får ta del av handlingar från långt tillbaka i tiden som handlar om deras släktningar, säger Helena Ericson-Wik.
Sällskapet Vallonättlingar har producerat utställningen som bygger på böckerna"Bruksfolk och smedjor i Lövsta bruk" och "Vallonska rötter". Båda böckerna har getts ut av Sällskapet Vallonättlingar.