Två gravljus har nu blivit över 400 stycken. Vänner från Gotland och norra delen av Sverige, samt Norge har swishat över 6000 kronor till insamlingen.
Drygt två veckor har nu gått sedan den tragiska skjutningen av Furuviksparkens folkkära schimpanser. Inte ens den glada jultiden kunde få Sanna Lassila, 45, och hennes dotter Mikaela Larsson, 27, att sluta tänka på tragedin. För att bearbeta sorgen har de börjat köra flera dagar i veckan till djurparken för att tända gravljus utanför grinden.
Två gravljus har nu blivit över 400 stycken. Vänner från Gotland och norra delen av Sverige, samt Norge har swishat över 6 000 kronor till deras insamling.
– Det har ramlat in folk som är intresserade. Många har påverkats av händelsen. Det är fruktansvärt det som har hänt och jag tror att många är som oss, de känner sig maktlösa över hur det kunnat gå till på det här viset. Så att tända ljusen ger någon form av ro inombords, och blir också ett sätt att visa att vi bryr oss, säger Sanna.
– Och vi låter oss inte tystas ned, lägger Mikaela till.
Mamman vänder sig mot henne.
– Ja, det finns risk att vi tystas, och att detta glöms bort.
Det är en kall onsdagseftermiddag, vid solnedgången. Temperaturen ligger på minus åtta. De fryser, men fortsätter att tända ljus. Vinden har släckt en del av ljusen, så de måste tändas igen.
Det är en kall onsdagseftermiddag, vid solnedgången. Temperaturen ligger på minus åtta.
Sanna var liten när hon för första gången träffade Furuviksparkens schimpanser. Det var en tid då Älvkarlebybon Ing-Marie Persson var djurskötare.
– Ing-Marie är ledande i Sverige inom schimpanser, djurparken borde ha bett om hennes hjälp, säger Sanna.
Ing-Marie är den som jobbat med de kända schimpanserna Santino och Linda, och även den som var först med att kritisera Furuviksparken när aporna dödats.
– Det är konstigt att Furuviksparken inte har tagit hjälp från experter som hon. De borde ha gjort allt för att undvika dödsskjutningen, säger Mikaela.
Skutskärsborna Sanna Lassila och Mikaela Larsson tänder gravljus för Furuviks ihjälskjutna schimpanser. Budskapet är: "De får aldrig glömmas."
Hur påverkas ni?
– Jag har tagit illa vid mig. Jag fattar inte att en djurpark inte har bättre sätt att hantera situationen på. Om man har vilda djur så måste det finnas bra kris- och hanteringsplaner, inte att bara agera i panik och skjuta djuren. Det är overkligt. Det här behövde inte hända, oskyldiga djur som blir mördade. Ledningen och ägarna bryr sig inte. Djuren är inte viktiga för dem, säger Sanna.
Sanna och Mikaela önskar nu att folk bojkottar Furuviksparken.
– De ska definitivt inte ha djur här, säger Mikaela.
Händelsen har påverkat en del invånare i grannkommunen Älvkarleby. Många kräver att djurparken stängs, medan andra uppmanar att tänka på att en nedstängning kan leda till arbetslöshet, under en tid då många redan är inne i en tuff ekonomisk situation.
– Parken är förvisso en stor aktör i kommunen men i sammanhanget får man ställa sig frågan hur viktigt det är jämfört med djurens liv, säger Mikaela.
Sandra Wilke, vd på Furuviksparken, berättar att de haft 650 anställningar under sommarsäsongen förra året. Även på halloween hade de ett utökat antal anställda.
– Så runt 700 säsongsmedarbetare hade vi förra året. Flera är från Skutskär och en del pendlar från Uppsala, säger hon.
Många i Sverige och även utlandet vill att ni lägger ned. Vad säger ni om detta?
– Det känns inte relevant i nuläget. Just nu tar hand om djuren och medarbetarna i en otroligt svår situation. Vad som händer framåt vill jag inte prata om nu. Men Furuvik är en stor ungdomsarbetsgivare och en stor verksamhet som drar turister till området.