Snart slutbetat för Hågas får?

Fåren i Hågadalen kan försvinna om inte kommunens arrendevillkor förändras. För de gårdar som arbetar med naturvård anses läget vara ohållbart.

Vilhelm Nilsson har sina får på arrenderad kommunmark i Håga. Han får sköta sitt naturvårdande lantbruk på fritiden eftersom avtalsvillkoren gör möjligheterna att leva på arbetet obefintliga.

Vilhelm Nilsson har sina får på arrenderad kommunmark i Håga. Han får sköta sitt naturvårdande lantbruk på fritiden eftersom avtalsvillkoren gör möjligheterna att leva på arbetet obefintliga.

Foto: Sara Linderoth

Naturvård2017-07-10 13:18

Under 2014 stramades Uppsala kommuns arrendeavtal upp efter en utredning om misstänkt korruption.

Fårbonden Vilhelm Nilsson, som arrenderar 52 hektar mark och en gård i Håga, såg till en början med tillförsikt på det nya läget. Men med snart tre år avverkade på det femåriga arrendet har han ändrat uppfattning.

– Under de här förutsättningarna finns ingen chans att ta ut en lön för allt arbete jag lägger ner. Jag tvingas jobba 80 procent som vaktmästare för att kunna bo på och driva gården.

Det är flera saker som gör situationen svår. Eftersom avtalet innebär att gården ska vara inriktad på naturvård är uppfödningen särskilt arbetskrävande och djuren måste flyttas mellan hagarna varannan vecka. Djurstallarna är små och gården saknar åkermark att odla vinterfoder på vilket är en fördyrande omständighet.

Dessutom är alla hagar öppna vilket betyder större risker för skadegörelse och gör djuren mer utsatta.

– Jag sliter ihjäl mig och får jag inga konkreta löften om förändringar kommer jag tvingas säga upp arrendet om ett år, säger Vilhelm Nilsson.

Vad skulle göra situationen hållbar?

– Kanske en kombination av betesersättning och lägre arrendeavgifter. Det här är det mest ekonomiska sättet att hålla markerna öppna och hälften av kostnaden för kommunen, jämfört med om de skulle sköta det på egen hand.

Innan avtalen skärptes utgick en betesersättning på 2000 kr per hektar. En liknande kompensation är vad Vilhelm Nilsson ser som rimlig.

– Vi utför en betestjänst för att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden. Sättet som djuren betar på innebär många restriktioner och det har man inte kompenserat för.

Vad tror du händer om förutsättningarna inte ändras?

– Jag tror inte att finns många som skulle vilja arrendera gården, det är inte intressant för någon som enbart vill bedriva lantbruk. I så fall skulle man behöva stycka av marken men jag är tveksam till att det finns tillräckligt med betesdjur eller intresserade lantbrukare. Hagarna är ganska små och det stadsnära läget upplevs som obehagligt av många.

Kommunalråd Maria Gardfjell (MP) är ansvarig för kommunens miljömål. Hon menar att uppskärpningen var viktig att genomföra men att förändringen nu slår tillbaka på de egna marker som behöver bli brukade och betade.

– Frågan har nyligen diskuterats i miljömålsrådet och alla politiker var överens. Vi har anmält detta till kommunstyrelsen och under hösten måste man ta tag i det. Jag upplever att vi fått igång en dialog och har en politisk enighet. Jag ser framför mig att vi får förändrade villkor inför nästa års säsong.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!